Tjejen i min klass

Hej Jones!

Äsch ja, det här är inte lätt. Det är kärlek aldrig (förutom på film, kanske, för då är de flesta obekvämligheter, misslyckanden eller pinsamheter som förekommer i verkliga livet för det mästa behändigt bortklippta). Fast å andra sidan: vore kärlek lätt, och fås gratis, så kanske den inte skulle vara så värdefull och betydelsefull? I alla fall ine romantisk kärlek av det här slaget. Men en Stor Livssanning är nog ändå att kärlek alltid är värt det. Att ingen kärlek kan vara misslyckad, värdelös, förgäves, för att den i sig förtjänade att finnas. Ingen kan heller bli arg på att bli älskad, ingen kan känna sig helt och hållet obekväm eller obehaglig till mods av det så länge den är ärlig och utan baktankar för egen vinnings skull.

En annan Livssanning är att kärlek alltid kräver mod. Det finns inga genvägar, ingen facit och inga förhandlingsmöjligheter. Exempelvis har ju ingen gud någonsin kunnat gå med på "men om jag försakar det och det, kan jag få henne då?". Vill du ge din kärlek till henne en chans, vill du ens kunna vinna henne, så måste du våga öppna upp. Som sagt, det finns inga "gör så här, så får du henne på fall". Annat än att just precis att säga som det är. På sätt eller annat. Antingen rakt ut, eller på annat sätt tydligt få henne att förstå att du känner mer för henne än bara vänskap. För även om hon skulle "misstänka" något nu, så verkar det vara för vagt eller outtalat för att hon ens ska kunna reagera på det på något konkret sätt. Tänk om hon också gillar dig, men tror att det är du som bara vill vara vän - för att du inte gett några andra signaler än så? Kanske hon också är blyg? För blyg för att göra något konkret? Och även om hon inte skulle ha tänkt tanken ens, alltså på dig ur potentiellt pojkvänsmaterial-vinkeln, så förtjänar HON väl att få chansen att fundera på det, eller hur?

Vi förstår dina panikkänslor i och med att sommarlovet närmar sig. Vi förstår att du är blyg, för feg, osäker och rädd. Men vet du, kärlek fungerar så att även den mest sociala, modiga och rättframma blir ofta blyg, feg, osäker och rädd inför den. Det kanske inte syns lika bra på hen, men det betyder inte att ni inte är likställda inför det här. Men på samma sätt som den tuffe, coola och populära killen, så du överkomma de här känslorna om du vill att något ska hända. För tänk om till och med vänskapen rinner ut i sanden under sommarlovet. Och är en vänskap där du hela tiden önskar något mer, där du hela tiden för en inre monolog om hur du egentligen känner något annat för henne än vad du visar, en vänskap där du "ljuger" mer värdefull? Även om hon skulle säga nej är det inte säkert att hon säger nej åt er vänskap. Tja, det kanske blir lite ansträngt och konstigt en vecka eller två, men väldigt många i hennes situation kommer faktiskt över det - och vänskapen överlever! Speciellt om DEN var värd att behålla. Så skulle du få ett nej, men vänskapen överlevde, så skulle troligen själva vänskapen också bli ärligare och rakare.

Så försök! Vad har du på riktigt att förlora? Hur mycket har du redan förlorat genom att gå omkring i ovisshet och feghet och sukta efter henne?

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna