Tråkit att det blev såhär

Hej!

Tack för din fråga. Eftersom du skrev hela din fråga i hemliga rutan så har jag svårt att svara på den om det inte får framkomma detaljer därifrån, men jag ska försöka att göra det så anonymt som möjligt, och så vill jag påminna om att vi har 12 medlemskommuner och tusentals frågor i vårt arkiv så anonymiteten är på det viset hög :)

Det låter på din beskrivning som att du och den här killen hade fin kemi tillsammans och gjort mycket kul tillsammans, så jag kan förstå att du känner dig nedstämd över det hela nu.

Jag kan ju bara spekulera om hur det blev så här, eftersom jag inte känner er eller har mera insikt än det du skrev. Men i mina öron låter det som att han var väldigt intresserad till en början, men kanske efter tidens gång ”tappade hoppet” om att det kunde bli något mer mellan er eftersom du då inte var så intresserad av det, och därmed bestämde han sig i nåt skede för att försöka gå vidare. Jag tycker dock att det var jättebra att du sa till att du då just inte var redo. Ni var helt enkelt redo på olika gånger, och det kan säkert kännas ledsamt, men tyvärr blir det så ibland... När du hade honom i ”kompis”-kategorin så hade han dig i ”potentiell partner” kategorin, men vartefter tiden gick så verkar det som att det där svängde om, så att han hamnade i din ”potentiell partner” kategori, och du i hans ”kompis”-kategori. Det här är som jag ser det ingens ”fel”.
Det är ju lätt att vara efterklok förstås, men jag tror att situationen hade varit mindre förvirrande för er båda om ni hade pratat mera om era känslor vartefter ni lärde känna varandra mera, men sånt kan ju kännas rätt läskigt att göra.
Nu låter det som att han är rätt låst, och det är synd att ni nu inte kan ha dendär diskussionen som du vill ha och som jag också tycker att vore bra för er båda. Det kan vara jättefrustrerande att vara i din situation – man har en massa frågor men personen man vill ställa frågorna undviker det. Ofta sitter det i en konflikträdsla hos den andra personen.

Jag tycker du ska fundera på om det är värt att försöka få till ett samtal om saken igen, men om han inte går med på det så behöver du ta ställning till denna fråga:

Vill du fortsätta försöka vara vän med honom fast du är sårad nu, eller är det bäst att dra sig undan? Vilket känns mera ”värt” för ditt välmående och dina energier?
Det finns inga fel svar här, utan du ska lyssna till dig själv. Jag tycker det är jättebra att det framkommer i din fråga att du inser att du har ett högt egenvärde. Se till att också ta hand om dig själv i denna situation – gör sånt som du tycker är roligt, ät och sov bra, gör nåt som får dig att känna dig fin och bra, etc.

Oavsett hur det går i den här situationen så är jag säker på att det en dag kommer komma någon som uppskattar dig som den fina person du är och kan vänta på dig tills du är redo för ett förhållande igen, så fortsätt att vårda din självkänsla tills dess för du är lika bra utan partner som med partner. Ett miljöbyte kommer säkert att kännas som en fräsch ny start för dig!

Kram, Kix