Vad ska jag göra?

Hej!  
Ursäkta för att du fått vänta så länge på svar. Det låter som att du befinner dig i en komplicerad och förvirrande situation. Jag kan verkligen förstå att du är både frustrerad, fundersam orolig och ledsen. Det är inte lätt att veta vad som är det rätta att göra i en sån här situation. Det finns väl egentligen inga rätt eller fel utan man måste helt enkelt gå på sin egen magkänsla samt acceptera och vara beredd på att det kan gå lite hur som helst och att man inte alltid kan kontrollera vad som händer eller påverka någon annans känslor. 

Det låter ju som att något som började så bra och fick dig att känna dig både glad och pirrig numera ger dig mer stress och oro snarare än glädje och välbehag. Det är ju såklart jättesynd att det är på det här viset men det är dessvärre en ganska vanlig del av att dejta. Det är inte alltid en dans på rosor och det är upp till var och en att avgöra ifall man trots motgångarna vill ge förhållandet en chans och hålla ut och vänta på bättre tider eller om man ska dra i bromsen och hoppa av. Ibland kan man se tillbaka efteråt och känna att det var värt det men ibland ser man tillbaka och önskar att man hade gjort annorlunda. Oavsett är det en erfarenhet som man kan lära sig något av. 

Jag kan inte med säkerhet säga ifall hans beteende är ett resultat av endast osäkerhet i sig själv eller osäkerhet i er relation. Det är säkert lite av båda. Ibland när man märker att man börja tycka om någon väldigt mycket och relationen börjar bli mer seriös kan det vara extremt skrämmande för vissa människor och deras reaktion är att dom börjar ta avstånd. Det finns många bakomliggande orsaker till det här beteendet och att det kan kännas hotfullt eller till och med otäckt för vissa att låta någon komma allt för nära. Det har ofta att göra med en egen osäkerhet eller något som kan ha hänt tidigare i ungdomen/barndomen. Oavsett vad det beror på kan det sätta käppar i hjulen både för en själv men också för personen som man dejtar. Men det har absolut inget med dig att göra eller att du gjort något fel utan det är hans egna osäkerheter och obearbetade känslor och tankar som spökar och ställer till det. Jag tycker personligen att du har skött det här väldigt bra hittills. Bra jobbat!  

Det är bra att han i alla fall är ärlig med varför han har svårt att träffas och ta förhållandet till nästa steg. Det låter som att han har goda avsikter och vill väldigt mycket men i slutändan trots allt låter osäkerheten och övertänkandet vinna. Han verkar undvika situationer som känns allt för jobbiga och obekväma för honom och det är helt okej. Det får han göra men det kan bli väldigt tungt och jobbigt för dig. Alla hälsosamma förhållanden bygger på förtroende och kommunikation och tyvärr brister han lite på båda dessa punkter. Han håller inte vad han lovar (avbokar i sista minuten) och han undviker kontakt ibland. Det är inte rättvist mot dig! Du ska inte behöva jaga efter en person du gillar och du ska verkligen inte behöva övertyga någon att ni ska ses. Även om du har rätt i att man oftast måste ses för att verkligen veta ifall man har kemi så ändrar inte det på faktumet att han verkligen verkar motvillig att göra det. Med tanke på hans tidigare undvikande beteende tänker jag också att förklaringen kring studentskrivningar mest låter som en ursäkt för att inte behöva ses.  

Det är upp till dig att avgöra ifall du vill vänta på den här killen så här pass länge. Det kan absolut hända att han är värd allt det här och att ni kan utveckla en helt fantastisk relation men samtidigt tänker jag att det vore väldigt surt ifall du väntade så pass länge och byggde upp förväntningar för att sedan bli besviken på nytt. 
Jag tror att det är viktigt att du får lite klarhet kring er situation och hans känslor och avsikter. Du kan förklara att du inte kan vänta på honom om du inte får någon sorts garanti på att han är värd att vänta på. Du förtjänar en pojkvän som vill samma sak som du därför behöver du få någon sorts klarhet och trygghet från honom. Jag förstår absolut att du inte vill förlora honom men jag vill också att du tänker efter för dig själv ifall det är så att du håller fast vid honom för att han är viktig i ditt liv och ger ditt liv mycket glädje eller om det är möjligt att du mest håller fast vid en dröm om en kille och ett förhållande som du hade starka förväntningar på. Ibland har vi så höga förväntningar på en situation eller en person att vi lurar oss själv att saker och ting är bättre än vad dom egentligen är. Det behöver inte vara så i ditt fall men du kan fundera på saken.  

Kom ihåg att du förtjänar en partner som prioriterar dig lika mycket som du prioriterar honom. Någon som är ärlig och öppen och som du kan lita på. En person som behandlar dig bra och får dig att känna dig speciell, värdefull och trygg. Du har inte bråttom med att bli tillsammans med någon och jag kan garantera att det är viktigare att ta hand om sig själv och sin mentala hälsa än att vara i ett förhållande med en person man inte kan lita på. Rätt kille kommer att dyka upp med tiden och det är inte en person du ska behöva tjata på för att träffa dig eller jobba för att bli kär i dig. Du är värd mycket mer än så! 

Kram och lycka till! 

/Rosanna