Jag är kär i en kille som är ungefär lika gammal som mig. Vi gick i samma skola i högstadiet och hade några gånger på "g", men studerar nu på olika orter, men han är fortfarande ofta här i sin hemort. Jag har alltid tyckt om honom, men den senaste månaden har jag tänkt på honom mycket och "fått tillbaka" mina känslor mot honom som jag haft tidigare. Han började följa mig igen för en tid sen på en social medie, och jag frågade honom som vän på en annan social medie och nu skickar vi ganska ofta med varandra. Oftast är det jag som börjar skicka. Men jag vet inte hur jag skall tolka honom, tycker han om mig? Om jag skall tolka det han har skickat är det svårt, för att ibland verkar det som om han verkligen är intresserad av mig, medan ibland verkar han inte så hemskt intresserad... Jag tycker vi skulle passa så himla bra ihop, och har ganska mycket gemensamt. Men jag vet inte vad han tycker, och tar han mig seriöst? För jag tycker han borde vara mogen till sin ålder, men ibland verkar han inte vara det... Jag vill så gärna gå längre med honom, och tänker varje gång jag skall sova hur det skulle vara, vad vi skulle göra osv... Jag tänker överlag på honom väldigt ofta. Men jag vet inte hur jag skall visa mera intresse? Och tycker han ens om mig på riktigt? Vad tycker ni jag skall göra? Jag har läst igenom era informationssidor om detta ämne flera gånger, men känner att jag inte fick något direkt svar på mitt problem.. Jag vet att jag borde fråga om vi kan träffas någon gång, men vågar inte riktigt... Hoppas ni fick någon uppfattning om vad jag menar och hurudan situationen är som jag är i! :-)
Tack för en bra sida och Gott nytt år till er! vill så gärna
Ungdomsinformatören Liselott svarar
Hej vill så gärna!
Gaaah, ja det här skedet av en relation måste ju nog vara det allra värsta på sitt vis, att inte VETA säkert vad han tycker och tänker - och samtidigt ha svårt att våga ta reda på. Men tyvärr är det ju nog ändå det som verkar krävas här. Det finns nog ingen genväg, och du kan inte sitta och vänta på att han ska ta det första ordentliga steget och visa vad han känner för dig först. För tänk om han sitter på sin sida av skärmen och är lika feg, men undrar samma sak som du? Och så händer ingenting, aldrig någonsin, mellan er?
Jo, vi skulle alla önska i liknande situationer att man liksom skulle få något slags vink eller hint på förhand, allra helst att han skulle bekänna sin odödliga kärlek först och vi bara skulle få säga "jo jag känner likadant" och sedan leva lyckliga tillsammans i alla sina dagar. Men nej... För det finns ju ingen annan situation i livet när man blir så osäker och blyg som när man är kär, till och med den mest självsäkra, sociala och modiga kan bli alldeles skakis när de får varmare känslor för någon. Och kanske det är lite av charmen med Kärlek, att den inte är lätt eller gratis? Och oavsett hur det går sedan när man väl tagit mod till sig och tagit nästa steg, så brukar man också vara mäkta stolt över att man VÅGADE! Visst, kanske den känslan överskuggas om man blir riktigt dissad, men i långa loppet så växer man mentalt av att ta tjuren vid hornen och verkligen satsa något. Skulle det vara lika mycket värt om man kunde typ beställa Kärlek över nätet, utan att ha behövt jobba för den eller riskera något för den? Och nästa gång man ska ta det här steget med någon, så går det förhoppningsvis lite lättare?
Så ja, vårt enda egentliga råd är VÅGA! Men om man tänker efter, så kanske det ändå är speciellt lämpligt att göra det just nu, i slutet av jullovet? Ni skulle ännu hinna träffas ifall ni vill innan skolorna börjar igen... och livet känns alltid lite annorlunda under lovet, när man inte är mitt uppe i vardagslivet. Det är lite svårt att förklara, men skollov är lite som semesterresor, man blir kanske en smula lättare kär, vågar kanske lite mer och tänker kanske lite annorlunda än när man är omgiven av sina vardagsrutiner, kompisar, stress osv? Så gör något NU! Fördelen är ju att om det inte riktigt går som du vill, så behöver du inte se honom hela tiden, som om han skulle gå i din skola. Så här är kanske din gyllene chans. Fast å andra sidan är chanser också något man kan skapa, inte bara något man måste vänta på att de ska infinna sig. Missar man en chans, så kan man nog skapa fler :) Men om man inte tar en chans, så känns det genast konstigt nog svårare att ta nästa chans.
Så gör något! Fråga om han sett Hobbit 3:an eller om han vill gå med dig. Fråga om han kommer ut på en promenad i halkan med dig, du behöver en krycka för att inte vara bambi på hal is. Fråga om han kan lära dig bowla. Fråga om han kan installera virusskydd på din hemdator. Fråga om han är en fegis eller om han vågar klättra högre upp i ett träd än du. TA CHANSEN! You only live once är inte bara ett uttryck! Lycka till!
Hälsar ungdomsinformatören Liselott
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar