Var går gränsen för våldtäckt..?

Hej Blomman!

Tack för berömmet, vännen! Så skönt att höra att vi verkar ha lyckats med precis det som är vår uppgift, att lyssna på och hjälpa er unga <3

Vi har skickat din fråga till barnmorskan Kristiina, som också är utbildad sexrådgivare, så vi väntar på svar från henne. Men eftersom vi inte är säkra på ifall hon är på semester än, så ska vi fundera lite med dig om ditt problem nu till att börja med. Inte som experter, utan som ett par vanliga tjejer till en annan tjej. Det blir alltså baserat på våra egna åsikter och tankar och känslor, inga fakta eller Stora Sanningar. När vi får Kristiinas svar sätter vi in det här under.

Vännen, vi anser att sex ska man aldrig ha om det inte känns bra. Man ska inte göra sådant som man inte vill, inte gillar eller inte njuter av när det gäller sex. Aldrig!!! Kanske det inte spelar så stor roll om det räknas som våldtäkt eller inte, det som spelar roll är hur du mår av det. Mår du dåligt av det, så ska du inte göra det! Sex hör till de mest intima sakerna i livet, det som kommer liksom närmast in på själen ibland och det brukar också betyda att man är extra känslomässigt känslig och sårbar vid sex. Ofta verkar det i allt från porrfilmer till tuffa killars snack vara så att sex är något enbart fysiskt, som har mera med makt och coolhet att göra än med känslor. Men inte ens kompisknull och att "ragga upp någon på krogen, dra över och sedan dumpa honom" brukar funka så bra i verkliga livet, eftersom känslorna kommer emellan. För de flesta av oss (tjejer i alla fall) så är sex ett förtroende man visar åt en viss människa, något man delar tillsammans på ett väldigt personligt plan. Som att berätta hemligheter om oss själva. Så om något då känns fel i situationen, så känns det lätt femhundra gånger mer fel när det kommer till sex.

Igen, det här är bara våra åsikter, men vi tycker att sex borde vara något som får en att må bättre, känna sig mer åtråvärd och uppskattad av (inte bara kroppsligen) - allt det där som gör att man får ett leende på läpparna efteråt. Inte något som man gör för någon annans skull, inte för att man blir hotad/pressad till det eller som man gör för att vara den andra till lags. Jadå, i alla parförhållanden så kan det hända att sexlusten inte alltid tajmar partnerns och någon enstaka gång kan man låta sig "övertalas". Men det ska vara undantagen, tycker vi. Så fort man börjar tänka i termer som att "ställa upp", "låta honom hållas" eller "för att han inte ska dumpa mig" så anser vi nog att något är ordentligt FEL. Och att du tänker ordet våldtäkt högt visar också att allt inte är riktigt som det ska nu.

Vissa gånger kan man kanske se ett pars sexliv tillsammans som ett tecken på hur deras förhållande mår överlag också - kanske inte felet alltid finns just i sexlivet, men visst kan det vara just att sexet inte stämmer som är problemet också. Av livet har vi lärt oss att problem i sexlivet dock ofta bara är ett symptom på något annat problem i förhållandet. Att ni alltid börjar bråka då du har sagt nej skulle vi nog gissa att är ett tecken på att ni inte har allt riktigt upprett mellan er, kanske för att ni har så olika förväntningar och önskningar på era sexliv? Och du säger själv att du inte mår bra av att ha sex fastän du inte vill just då. Om vi får ge ett råd, trots att vi inte är experter, så skulle det vara att åtminstone sluta "ställa upp". Och kanske att diskutera igenom det här med din kille. Inte då när han föreslår sex och du ska säga ja eller nej, utan i en lugn situation då ni får prata ifred.

Vi kan inte bestämma åt dig vad du ska göra och vi har ingen magisk kristallkula att skåda i för att se hur er framtid kommer att se ut. Förlåt för det. Hoppas att ditt sexliv blir bättre, hur det än går till, och hoppas att DU börjar må bättre!

Stooor kraaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna


Hej på Dig vännen!!!


Tack för din fråga!
Du vet inte hur många tjejer skulle känna igen sig efter att läst ditt brev. Ofta är det så, att man gör så mycket, och ännu mera bara för att duga till den som man tycker om. Man är kanske lite rädd, att man blir lämnad annars, eller den andra börjar tala illa om en eller sådant.

Men vet du vännen, dethär med sex är något helt annat...
Du behöver aldrig aldrig gå med på sånt som du inte vill. Sex är nånting som bör och skall var skönt och underbart, sånt som gör att man känner sig värdefull och älskad och speciell! Det skall vara frivilligt för båda parter. Man gör det för att man vill ha skönt tillsammans, med en som man älskar och litar fullständigt på.

Nu har det blivit liksom så, att det är bara din pojkvän som har det skönt, och det är ju helt fel. Du är värt mera än så!!

Du berättar, att i början hade kännt dig nere länge. Om man då just träffar en kille, kan det ganska lätt bli så, att man tar vad man får, alltså du har sex med honom, för att det är din sätt att ropa efter kärlek och närhet av en annan människa, och han utnyttjar dig fullständigt.

Om han älskar dig eller inte, vet du bara själv, men redan det att han tycker att ni skall ha sex oftare än vad du vill, är inte alls bra.

Men, med att tvinga dig själv att gå med på det då, gör bara att du mår ännu sämre, och orsaken varför ni ens är tillsammans, blir oklar. Sex är ingen orsak att sällskapa. Men, om han inte vet att du i verkligheten inte ens vill ha sex men gör det ändå, är också lite jobbigt, för att han antagligen tror att du vill.

Efter sånt kan det vara jätte jobbigt att ta upp saken och börja tala om hur det på riktigt är, men våga bara!! Det lönar sig vännen! Du måste älska dig själv så mycket att du pratar om detta med honom och gör slut på det. Din kropp är inte något som han får göra vad han vill med. Din kropp hör till dig!

Om det då blir så illa, att han inte förstår, eller lämnar dig, så skall du bara tänka, att han var inte värt dig. Då vet du, att han inte älskar dig på riktigt. Man gör inte sånt åt en som man tycker om. Du vill inte heller fortsätta såhär, eftersom det är jobbigt och fel på alla sätt.

En våldtäkt är det direkt inte, om du inte sagt "nej", och har tvingar dig det ändå. Men rätt är det nu i alla fall inte. Det finns nånstans en människa som uppskattar dig och din fina hjärta precir som du är!!

Våga nu bara ta saken upp med honom. Det lättar efter det, det kan jag lova dig!!!!

Sköt om dig, och skriv gärna tillbaka om du känner det så!

Med varm hälsning, barnmorska-sexualrådgivare Kristiina