för ett tag sedan så var jag på G med en kille som ja gillade jättemkt, vi träffades utanför skolan tre gånger, och allt var jättebra, mycket leenden och blickar i skolan, mycket kramar i skolan också mot slutet. Men vissa gånger kunde han få för sig att ignorera mig totalt, både på sms och i skolan. Då blir man ju givetvis ledsen och undrar vad det är som är fel, så en dag bestämde vi i skolan att vi skulle ses till helgen, men då när jag smsade honom på helgen så svarade han inte på det smset(så jag träffade inte han då), sen när skolan började igen var jag inställd på att bli ignorerad totalt, men det blev jag inte. Han var som vanligt, log mycket, kollade mycket osv. Så jag kände mig tvungen att fråga vad det var som var fel, så jag gick faktiskt fram till honom i skolan och frågade rätt ut. Då får jag svaret att han inte pallar. Det va det enda han sa, ''jag pallar inte.'' , märkte att han skulle försöka förklara sig men jag blev ledsen och drog därifrån.
Detta var för kanske 3 veckor sedan nu. Och i skolan i början efter att han sa att han inte pallade, så undvek han mig till en början, man såg på honom att han var livrädd för mig, och skämdes en del tror jag. Men han försökte lite senare få ögonkontakt med mig flera gånger, till en början sket jag i att titta på honom, men sen gjorde jag det iallafall..och då såg han så ångestfull ut på nått sätt..och nu är jag fast igen. Kan inte motstå honom, då han nu börjat LE igen, och kollar jättemkt,..dröjer sig till och med vid skåpen! Förra veckan skickade han till och med en av hans kompisar att lyssna på vad jag och min kompis pratade om, (han stod alltså bakom och lyssnade! Och sen gick han tillbaka och berättade ''allt'')..vad tror du detta betyder? Om han nu sa att han inte pallar, varför fortsätta bry sig, varför fortsätta kolla, le och hålla på? Det gör ju att jag börjar hoppas på nånting, som kanske inte ens är värt att hoppas på.
Hej!
Ja du, varför beter sig folk som de gör ibland? Som vanligt har jag ingen magisk kristallkula att kika i för att se vad just den här killen egentligen sysslar med, men utgående från den gemensamma livserfarenheten här på kontoret ska vi försöka tolka lite:
Jag undrar om han ens vet själv vad han vill. Känslor fungerar ju inte med strömbrytare, on-off, svart/vitt. De kan förändras från dag till dag, från den ena minuten till den andra och det är svårt att som utomstående veta varför. Kanske har han först beslutat att han nog inte är intresserad av dig ändå, men sedan ser han på avstånd hur det glittrar i dina ögon när du skrattar. Eller så går någon annan snygging förbi och han besluter sig plötsligt för att han ska vara singel eller pröva sin lycka på annat håll. Eller så kanske han inte VILL ha en flickvän, men ändå inte kan motstå dig. Men om han vill bli ihop med dig i århundradets kärlekssaga, egentligen bara är småkåt eller om han bara är smickrad av din uppmärksamhet, ja det vete gudarna...
Vårt förslag är därför att du frågar honom igen. berätta hur det känns när han velar fram och tillbaka på det där sättet och att det är grymt att gång på gång ge dig hopp och sedan en kalldusch. Beroende på vad han svarar då, så har du ändå själv ett val att göra. Antingen så låter du det bli som det bli, kanske det blir något mellan er om han säger att han faktiskt tycker om dig. Eller så besluter du dig för att "dumpa" honom, dvs bestäm inom dig själv att nu får det vara slut med känslorna för honom. Ge inte dig själv hopp för att låta honom krossa det. Kolla inte om han kollar eller inte, se inte på honom och tänk inte på honom. Det är inte nyttigt för själen eller självförtroendet att LÅTA folk leka med ens känslor. Ta kommandot över dig själv.
Lycka till, hälsar ungdomsinformatören Liselott
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar