Vet inte..

Hej Meme!

Hur har det gått? Mycket kan ju hända på några dagar, ja till och med på sekunder ibland. Så om läget är ett helt annat nu, så antingen strunta i det här svaret eller skriv in igen åt oss med nya detaljerna tex som en kommentar här på din egen fråga, så skriver vi mera åt dig.

Men om vi bara ser på det du skrev nu, så ja, det är helt normalt att inte bli helt eld och lågor och uppöveröronenkär bara för att någon frågar chans på en. Man SKA väl inte ens bli det, för då är det kanske inte den riktiga människan man blir intresserad av, utan mera kanske lite "kär i kärleken", alltså förtjust i tanken över att överhuvudtaget bli ihop med någon. Visst, alla är vi nyfikna på kärlek och visst är det lätt att bli smickrad av uppmärksamheten (och kanske till och med inbilla sig att man känner något bara för att få mer), men inte ska man väl ändå hoppa på varendaste liten chans utan att ens känna personen ifråga. Så vi tycker nog att du gjorde rätt i att säga att du vill lära känna honom först.

Så gör det - det förlorar du absolut ingenting på. Inte heller har du lovat honom något annat än att du ska försöka lära känna honom. Det är liksom ingen prövotid, att ni skulle måsta bli ihop efter det, utan bara att du ger honom en chans att visa hurudan han är. Du måste inte bli kär i honom bara för att ni snackar om ditt och datt några kvällar på chatten eller byter några ord i skolan. Händer det så händer det. Men ge honom den här ärliga chansen genom att anstränga dig att faktiskt lära känna honom. För det är ju lite YOLO det också, att inte gömma sig bakom rädslor eller undanflykter. Kärlek kan uppstå genom de mest konstiga och krångliga vägar, det behöver inte alls alltid vara kärlek vid första ögonkastet för att det ska bli underbar kärlek av det i långa loppet.

Kanske gömmer hans utseende ett riktigt guldhjärta där bakom - det kan du inte veta innan du faktiskt lärt känna honom ordentligt. Så bry dig inte i huruvida han är snygg eller inte (det brukar inte vara kärlek-vid-första-ögonkastet som håller i längden eftersom de förälskelserna brukar vara för mycket baserade på utsida, inte insida). Läste ett bra uttryck häromdagen om just det här: "Om alla i hela världen var blinda, hur skulle du imponera på dem då?" Bry dig inte heller om vad andra skulle tycka och tänka. Bara lär känna honom - om inte annat kanske du får en riktigt bra kompis på köpet.

Och strunta i att han frågade på din kompis först. För det första, som vi sa redan tidigare, så kan mycket hända på några dagar, till och med på några sekunder. Det gäller även känslor. Vem vet, kanske du gjorde något så ofantligt gulligt i skolkorridoren härmomdagen när han råkade gå förbi, som riktigt fångade hans hjärta, helt utan att du vet om det? Eller så kanske han haft känslor, eller åtminstone ett gott öga, till er båda? Och när han tog mod till sig och frågade på henne, så fick han faktiskt bättre självförtroende bara av ATT han vågade (fastän hon sade nej), och vågade nu fråga på dig? Du vet inte storyn bakom, så döm honom inte innan du gett honom en chans. Verkar han inte intresserad av att lära känna dig sedan, så vet du ju att han inte var värd dig. För är man intresserad av någon, ja kär i någon, så vill man nog lära känna den människan. Man kanske är blyg, får tunghäfta eller hjärnsläpp på ett helt annat sätt när man är förälskad än ifall det bara var en kompis man ville lära känna, så ge honom tid. Om inte annat, så övar du ju dig själv också på att prata med semiokända människor :)

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna