What to do

Hejsan!

Tack för din fråga.

Jag kan förstå att situationen väcker tudelade känslor i dig. Å ena sidan är du väldigt orolig för att du kan se att det är nåt som inte stämmer, men å andra sidan så känner du inte heller att det skulle vara hemskt ”naturligt” efter ert förflutna att du mittiallt skickade och frågade nåt om hens mående. Jag tycker ändå det är fint att du bryr dig så.

Det kan bra vara att hens träning har börjat som ett sätt att försöka höja sitt självförtroende. Men du har också helt rätt i att vissa ”varningsklockor ringer” när man ser att någon börjar träna SÅ DÄR mycket helt plötsligt. Det BEHÖVER ju nödvändigtvis inte vara nåt dåligt, man kan få väldigt mycket energi och ”välmåendehormoner” av att träna också. Vet du om hen fortfarande äter ”normalt” eller har hen också börjat äta ovanligt ”hälsosamt”? Det finns något som heter ortorexi, där man tränar jättemycket och överlag försöker leva så hälsosamt att det går till ”överdrift”, blir onyttigt, och som en sorts tvångsmässig besatthet. Jag säger inte att det nödvändigtvis är det som det rör sig om, men du kan kanske läsa lite om det ifall du vill få insikt i den typen av beteende och vad man kan titta efter.

Ifall både du OCH hens vänner oroar sig så låter det nog kanske som att allt inte är som det ska.

Eftersom ni två inte har så mycket kontakt mera så behöver du fundera lite över ifall det är värt det att involveras med hen igen, genom att skicka och fråga hur hen mår. Det du behöver fundera på är egentligen mest ifall DU skulle orka ha kontakt igen, eller om det tar mera energi än vad det ger. För ifall du skulle skicka åt hen så kan det gå på två olika sätt.
1) Hen svarar inte, eller vill inte prata om det. I så fall ändrar i princip inget från hur det är nu, men då har du i alla fall frågat.
2) Hen svarar, och berättar. Men då behöver du också vara kapabel att ta emot det svar som kommer, vilket kan innebära att ni har mera kontakt.
Så hur känner DU?
Det är helt okej att både vara orolig OCH ändå ta det val som du själv känner att du mår bäst av, även ifall det innebär att du inte skickar åt hen.

Det är ändå bra att höra att hen har kompisar. Ifall du inte vet om du vill ta upp det här direkt med hen så kan du kanske berätta åt en av hens vänner att du är orolig, och be en av vännerna att de ska prova fråga och prata mera med hen. Inte så att de behöver skvallra tillbaka till dig såklart, utan bara för att säkerställa att det är NÅGON som pratar med hen.

Inga lätta svar på det här! Men jag hoppas att du ändå fick ut något av mina ord, och att de inte var allt för flummiga :)

Jag önskar allt gott till er båda!

Kram, Kix