Han är inte lika kär längre

27.07.2013
Hejsan!
Jag undrar hur man ska hantera det när ens partner berättat att han inte är nykär längre, inte tycker saker och ting är lika spännande längre...han som tidigare var världens gulligaste, ville alltid pussas, kramas, ta en på brösten, ligga och mysa, ligga och prata med varandra som hade allt mellan himmel och jord att göra. Men nu... det är inte lika mycket pussar, får inte höra lika ofta att han älskar mig, han tittar inte på mig om jag byter om, kommenterar aldrig att jag är fin, sexet är inte lika ofta längre, han skrattar nästan aldrig med mig utan bara med sina kompisar... ja som ni kanske ser så har han förändrats och erkänt att han inte är nykär längre och saker och ting är inte lika spännande...men hur sjutton ska jag tolka det? Jag har försökt prata med honom men han är så fruktansvärt svår att prata med, jag ber honom förklara varför det inte är på samma sätt som tidigare, varför han inte verkar kär längre, det känns mer som att han inte är intresserad över huvudtaget än bara inte nykär längre, men han vägrar "erkänna" det... detta knäckte mig totalt för jag är så himla kär i honom och skulle göra vad som helst för att få tillbaka tiden så han var världens gulligaste, medan han inte verkar göra mycket för att bry sig. Jag är så mycket kärare i honom än han i mig och jag är så rädd att han en dag kommer att göra slut... snälla ge mig lite råd!

Den ledsne
29.07.2013

Hej Du ledsne!

Oj sötis! Just precis det här har vi skrivit en massa om till både Månadens tema Parförhållandet och Göra slut! Vännen, det är ingen fara, det här är ett helt naturligt stadium i de allra flesta förhållanden! Det är stadiet när den mest himlastormande rosaskimrande nyförälskelsen börjar svalna och förhållandet antingen ska utvecklas till något djupare och stadigare eller visar att det inte fanns tillräckligt mycket att bygga ett stadigigt förhållande på och så tar det slut. Vi kan lova att inga andra än typ någora kärlekspar i sagorna eller stalkare slipper undan det här stadiet - men att de flesta blir förfärade när de kommer till det här stadiet och förväxlar det med att kärleken skulle ha tagit slut eller håller på att svalna bort. Undras hur många miljoner kärlekspar i världen som har trott att de borde göra slut bara för att de/den ena "inte känner på samma sätt längre"...

Man kan inte vara nyförälskad för evigt - inte om man är en någorlunda mentalt frisk människa i alla fall. I något skede förändras känslorna. Det kan hända efter två veckor eller två månader, men forskare påstår att det måste hända inom två år. I något skede är det helt okej att man inte längre vill pussas så fort blickarna möts, inte längre tänder på partnern för minsta lilla skymt av hud och att man fortsätter sitt eget liv lite mer entusiastiskt än tidigare. Istället håller förhoppningsvis något djupare på att växa fram. En djupare kärlek som gör att man kan sitta bredvid varandra i soffan och se en hel film och bara trivas i varandras sällskap och slappna av istället för att knappt kunna hålla fingrarna ifrån varandra. En djupare kärlek som kan bestå hela livet ut, den som gör att ett gammalt par kan se på varandra och förstå precis vad den andra tänkte säga.

Man kan då börja vara sig själv tillsammans med den andra (nej, inget nyförälskat par är någonsin helt sig själv tillsammans, de visar bara de bästa versionerna av sig själv och svävar ju ändå på moln och är på bra humör och lyckliga tack vare nyförälskelsen), börja lita på varandra, börja kunna slappna av så att man till och med kan vara tysta tillsammans. Ofta börjar det gemensamma livet ha lite mer rutin och struktur, så att man kanske har gemensamma vänner eller intressen, TV-program man ser tillsammans osv. Samtidigt får det egna livet också mera utrymme igen - för ingen överlever utan ett eget liv med vettet i behåll (plus att man ju får slut på samtalsämnen om man aldrig är ifrån varandra). Det blir mera kärlek än förälskelse av det hela alltså.

Eller så visar det sig att det inte fanns något mer än förälskelse där. När nyförälskelsens rosa glasögon långsamt åker av, så kanske man inte alls gillar det man ser. Kanske det som var så himla gulligt hos honom egentligen är irriterade, eller så finns andra olikheter eller problem som man inte längre riktigt vill eller orkar komma över eller kompromissa om. Kanske var det aldrig meningen att bli något mer än förälskelse - eller så klarar förhållandet och personerna i det helt enkelt inte av övergången mellan förälskelse och kärlek. Vissa par märker inte ens av det här skedet, medan andra har jättetungt och svårt och mycket gräl, besvikelser och från-och-till-förhållande då. Att utveckla förhållandet till djupare kärlek kräver ofta att man liksom skapar förhållandet på nytt, med nya regler och nya överenskommelser - och det kan vara svårt för vissa att tex kompromissa eller ge upp något eget. Det kräver också en hel del ansträngning att inte bara låta allt dö ut när nyförälskelsen svalnar. På sätt och vis måste man hålla liv i förälskelsen, flirten, sexlusten osv - men på nya villkor. Exempelvis kan det hända att man efter ett tag faktiskt bara har sex en gång i veckan och att det är okej och inte ett tecken på att man inte tänder på varandra längre. Det kan vara svårt att acceptera att kärlek inte alls är pluttinuttigt romantiskt och sexigt som i TV, utan något betydligt tråkigare, men samtidigt tryggare och lugnare.

Som det låter i mina öron, så har han nu kommit till det stadiet då han övergått mer till djupare, lugnare kärlek, medan du är kvar i nyförälskelsen. Nä, han är kanske inte DÖKÄR längre, men det betyder inte att han inte har känslor för dig. Tror jag. Jag tror faktiskt inte det är något fel på hans känslor, jag tror inte att han inte är intresserad längre. Jag kan inte veta, men däremot vet jag att du kan göra slut på alltihopa nu genom att tjata på honom om avsaknaden av nyförälskelse. Snart kanske han börjar tro att det faktiskt är något fel på hans känslor när de inte är desamma som förr och att ni kanske borde göra slut. Pressa honom inte, det går inte att återfå samma nyförälsekelse mer. Däremot går det att få en lugn kärlek som håller genom vått och torrt. En vardag som mest består av omtanke, delat liv och kunskap om varandra och som bara kryddas av romantiska och sexiga händelser och kärleksförklaringar. Inte en som lever på luft (alltså på de romantiska och sexiga händelserna och kärleksförklaringarna).

Nej, du kan inte få tillbaka den där tiden då han var världens gulligaste. Du kan få en annan typ av gullighet som påminner mer om vänskap och som nu som då kan vara lite som förr, men inte hela tiden. Men för att det ska kunna ske måste du förändra dina förväntningar. Han vill inte ha sex lika ofta som förr, så om du förväntar dig det så kommer du att bli besviken. Han vill inte ge dig kärleksförklaringar lika ofta som förr, så förväntar du dig det så kommer du att bli besviken. Du kan ta kål på alltihopa med den här besvikelsen. I värsta fall kanske det är mera nyförälskelsekänslorna du gillar än honom, så då kanske du gör slut för att hitta en ny nyförälskelse någonstans. Jo, det låter hårt, klart att vi alla njuter storligen av att vara nyförälskade och vill hålla kvar de känslorna, men det går helt enkelt inte i längden utan att fejka det (så tro inte på par som varit ihop i evigheter och som fortfarande beter sig som om de varit ihop en vecka - det är troligen bara en kuliss).

Vi förklarar mer om det här under Information -> Kärlek & sex -> Parförhållandet och Göra slut. Förhoppningsvis hittar du också där en massa tips på vad du kan göra för att också klara dig igenom förvändlingen från nyförälskelse till kärlek. Det går sällan helt utan problem och det kan ta en stund, men ju mer ni jobbar på förhållandet, desto större chans har ni att förbli tillsammans. Inget förhållande är någonsin perfekt och det slutar aldrig kräva jobb, kompromisser och lite hjärtesmärta. Och på något plan är vi nog alla, sedan många år framåt i tiden, lite nostalgiska när vi tänker på nyförälskelsen, lite smittade av och avundsjuka på alla stora kärlekshistorier i filmer och bland vänner och innerst inne lite osäkra om vi valde rätt man eller om det kanske fanns någon större kärlek där ute som vi missade. Men sist och slutligen så är vi nöjda och tillfreds med kärleken och skulle aldrig kunna tänka oss att leva utan just den personen. Och så kan vi få små sköna förälskelse-ilningar av de gemensamma minnena, som är en del av klistret som håller ihop förhållandet. "Minns du första gången vi dansade med varandra?".

Jag håller tummarna att det går bra mellan er och att ni hittar fram till den där djupa kärleken tillsammans. Den är inte lika snärtig, lika himlastormande eller lika spännande, men den är definitivt värd att upplevas - förhoppningsvis en gång i livet och livet ut ;)

Hälsar ungdomsinformatören Liselott

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Min pojkvän säger jätte elaka saker till mig då han är arg och det sårar mig jätte mycket. Där emellan är han snäll och visar att han vill vara me mig men så fort vi bråkar eller han är arg så börjar ...
Läs mera

Hej! Hur ska man berätta till sina klasskompisar att man är lesbisk? Då de mobbar alla som inte är straight
Läs mera

Jag vet att detta kanske låter töntigt men jag stressar väldigt mycket över min och min sambos relation och förlovning.
Och jag vill absolut inte tjata för en ring men jag börjar få stress över att f...
Läs mera

Hej! Jag har börjat träffa en helt fantastisk kille och han känner samma!! Dock har jag "anxious attachment" och vet inte hur jag ska ta mig ur det, blir lessen bara för att han inte skickar något på ...
Läs mera