Narcissism

Hej!

Tusen tack för din fråga.
Jag kan ju förstås inte säga säkert till vilken grad din pappa är en narcissist eller inte, men det kan vara mycket knepigt att leva med någon med narcissistiska drag. Då är det bra att vara medveten om hur de funkar, så att man kan försöka undvika att inte ta allt vad de säger och gör personligt.

Narcissistisk personlighetsstörning (NP), även kallat Narcissistiskt Personlighetssyndrom är en psykiatrisk diagnos som en person kan få om de narcissistiska dragen är starka och ställer till med allvarliga problem för personen själv eller för andra. Narcissistisk personlighetsstörning kan vårdas inom psykiatrin för att det ska bli lättare att hantera vardagen och för att personen ska fungera bättre socialt (det kan väldigt sällan ”botas” helt eftersom narcissismen blivit en del av personligheten).
Men personer kan också ha mera eller mindre personlighetsdrag av narcissism, utan att det klassas som en personlighetsstörning. Narcissistiska personlighetsdrag är ganska vanligt, men behöver inte nödvändigtvis vara ett stort problem (eller ett problem alls, beroende på vad man sysslar med).

För en narcissist så cirkulerar världen främst kring deras perspektiv och deras eget ego; de kan ha mycket svårt att se andras perspektiv och att kompromissa. En narcissist tror sig också vara värd vissa förmåner, och kan använda/manipulera andra för att få som de vill. Det är inte ovanligt att narcissisten egentligen upplever sig vara ganska tom inuti, och därför söker att spegla sig i andra för att få bekräftat att hen nog är jättebra.

Det är, som med många andra mentala åkommor, inte helt klartlagt varför någon får en narcissistisk personlighetsstörning. Det verkar vara en kombination mellan miljö och genetiskt arv (så är det oftast med allt som är mentalt), men främst verkar det påverkas av uppväxtmiljön under barndomsåren. Det finns teorier om att narcissism formas under barndomen ifall barnet (bland annat) inte blir tillräckligt sett och bekräftat av sina föräldrar, ifall barnet inte lärt sig hantera känslor, om barnet hela tiden blir tillsagt att det är bättre än andra och inte lär sig sociala regler, eller om barnet inte lär sig att ta in både positiva och negativa upplevelser till en nyanserad helthetsbild, utan istället ”splittrar upp” upplevelserna svartvitt. I botten verkar narcissism grunda sig i en från början mycket svag självkänsla, där personen försökt skydda sig själv mot smärtsamma upplevelser genom att istället sätta på en mask av att vara helt perfekt. Sen så kan man säga att den masken liksom har fastnat.

Ifall man har en förälder som har starka narcissistiska drag så löper man risk för en del saker, jag kan lista några här:
- Att man får en låg självkänsla och känner att man inte riktigt duger. Man skyller fort på sig själv och tror att saker är ens eget fel även i såna fall som det inte är det.
- Att man i framtiden blir tillsammans med en partner som är narcissist eller på annat vis en manipulativ person, för att det ”känns bekant” och saker som känns bekanta kan man tro att är trygga fastän de inte är det.
- Att man blir en ”people-pleaser” som hela tiden vill göra andra nöjda, på bekostnad av vad man själv vill. Svårigheter att stå upp för sig själv.
- Att man själv utvecklar en del narcissistiska drag
- Perfektionism, att man känner att man måste ha total kontroll över saker
- Ångest i relationer

Som du märker relaterat till din fråga om man själv kan bli en narcissist om man har en sån förälder så verkar det nog finnas en lite ökad risk för narcissistiska drag, eftersom man kan ha lärt sig dem av föräldern som ett sätt att hantera livet – MEN som du också märker så är riskerna större andra vägen, att man börjar se ner på sig själv istället för att höja upp sig själv till skyarna. Så jag tror att du behöver inte vara så rädd att du själv ska bli narcissistisk, utan istället fokusera på att ta hand om din mentala hälsa, din självkänsla, ta vara på dina sociala relationer så att du både får och ger ungefär lika mycket, och lägg tid på att lära dig sitta med dina känslor och hantera dem. I det långa loppet så hjälper det här vem som helst, oavsett om man har en narcissistisk förälder eller inte, men sånt kan vara speciellt bra att öva på ifall man är uppväxt med någon som är väldigt självcentrerad.  

Ifall man vet om att föräldern är en narcissist så hjälper vetskapen en att inte påverkas lika mycket av dem, så det är bra att läsa på om fenomenet för att förstå det bättre. Då kan man aktivt försöka jobba på sätt att stärka sin egen självkänsla så att man inte ska bli så påverkad när man känner igen de narcissiska beteendemönstren.
Redan det att du oroar dig över ifall du kommer att få ett sånt beteende som din pappa så säger mig att du knappast är speciellt i riskzonen för det, skulle du vara det så skulle du inte reflektera över det så här :) Så du kan nog vara lugn, och istället försöka sätta energin på att ta hand om dig själv. Se till att spendera tid med människor som är trygga och som du litar på, så att du får också andra sociala ”mallar” nu under din uppväxt.

Ifall du känner att din relation med din pappa känns besvärlig och att den påverkar den negativt, tveka inte att prata om det exempelvis med din mamma, kuratorn på din skola, eller någon annan vuxen som du litar på.

Kramar, Kix