beslutsångest

04.01.2015
Hej! Nu är det så att jag "lider av beslutsångest". Till först så var det bara att jag trodde att jag hade svårt att bestämma mig men både jag och mina vänner håller med om att det nog är mera än så. Och det börjar bli så irriterande! Det kan handla om småsaker som att välja vilken godis jag ska ha, ibland känns det som om jag skulle kunna stå i timmar och vela om vad jag ska ta och sen då jag valt så börjar jag alltid fundera om jag valt rätt. Men om det är det ju inte så skillnad vad jag väljer men det är om de större sakerna som jag blir så förbannad på mig själv när jag inte kan välja. Som då jag skulle välja skola var det ett rent helvete för mig vad jag skulle välja. En dag så kunde jag ha funderat och verkat veta precis vilka skolor jag skulle söka till men sen nästa morgonen så är det bara ALDRIG att jag börjar i den skolan men också senare på den dagen kunde jag börja fundera att inte skulle det vara nå fel att gå i den skolan. Snälla hjälp mig vad ska jag göra! Det har hållit på sådär i typ 1 år nu och det ända jag vill är att veta vad jag vill!!!

Annica svarar

05.01.2015

Hej på Dig!

Vad tråkigt att du lider av beslutsångest, det kan vara väldans jobbigt då man inte vet vad man ska ta sig till i valsituationer. Dessutom är det ett synnerligen vanligt problem du beskriver, många går omkring med rädslan över att göra fel och ångra sig, vilket är helt förståeligt med tanke på hur ofta vi människor ställs inför val olika möjligheter. Vanligen är det också så att ju fler alternativ det finns, desto svårare blir det att välja - Finns det hundra olika klänningar är det bra mycket krångligare än om utbudet är begränsat till de där två alternativen.

Ett tips är just att begränsa valmöjligheterna, t.ex. att i klänningsfallet på förhand bestämma sig för att prova endast tre stycken av dem, inte fler. Och i liknande situationer där alternativen är många, utred endast några av dem och strunta i resten fastän det tar emot. Sedan, vid mindre beslut som att vilken smörgås du ska välja eller liknande, kan du singla slant och låta den avgöra ödet och känns det sedan när slanten avgjort beslutet att: "Nej egentligen var det andra alternativet jag gillade" så byter du endast en gång och står fast vid det. Öva på att strunta i den där känslan som säger att det blev fel beslut, bara gå in för det alternativ som blev valt. Hela livet är som tidigare konstaterat fullt av valmöjligheter och ingen kan se in i framtiden och veta vad som är rätt att göra just i detta Nu. Trösta dig med tanken att det är okej att göra fel beslut någon gång, det kommer andra möjligheter - Och ibland behöver vi göra misstag för att lära oss något nytt eller ledas till något bra.

Vid större beslut kan du alltid prata med din familj eller någon god vän, så att du får reflektera över och bolla dina tankar med någon. Via det kommer du lättare fram till vad du egentligen vill och känner, och har således enklare att ta beslut. Valet är ditt eget - Andra ska inte göra det för dig, men på det sättet kan du utforska vad Du egentligen vill. Sedan kan du ta till tidigare erfarenheter, och dra nytta av positiva sådana. Kolla in dina tidigare beslut och fundera vad som gjorde dig nöjd med dem och ha det med i tankarna i framtida beslutsfrågor. Att ta ett beslut är också ett beslut i sig självt, och alltid måste man skönt nog inte bestämma sig för någondera. Ibland kan en kompromiss fungera alldeles utmärkt. Som t.ex. om man inte kan välja mellan gymnasiet och yrkesstudier kan kombinerade studier vara ett lysande val där man får både äta kakan och ha russinen kvar, så att säga.

Du berättar att du märkt av beslutssvårigheterna under ett års tid. Beslutssångest och -svårigheter kan i vissa fall hänga ihop med andra saker, men i ditt fall kan det nog röra sig om helt vanlig beslutsångest. Om Du vill kan du ändå fundera på om något annat särskilt har hänt det senaste året som gett upphov till att du blivit osäkrare i valsituationer? Kan det ha samband med att något tråkigt hänt som du är rädd för att ett dåligt beslut ska leda till att händer igen? Eller något liknande, har ditt självförtroende förändrats? Har du kanske hamnat in i en vana att föra en negativ inre dialog, det vill säga att man säger negativa saker till sig själv, så som att "Jag kommer nog att sabba det här och göra fel osv"? I så fall hjälper övningar för att förbättra din inre dialog så stärks självförtroendet och samtidigt modet. Grabba tag i papper och penna, och anteckna de nedbrytande meningar som du brukar upprepa för dig själv. Nu byter du ut varje negativ mening till en stärkande, med andra ord förändrar du mantrat du säger till dig själv till ett upplyftande sådant. Förslagsvis: "Jag kommer att ångra mitt val och misslyckas" ersätter du med "Jag gör mitt bästa och det räcker fint. Jag vågar och kan". Dessa stärkande meningar, eller mantran upprepar du för dig själv varje gång du tänker något nedsättande om din förmåga att göra val. Ta för vana att avbryta orostänket med dessa och så småningom kommer hjärnan att tro på det.

Var och en gör sitt bästa med den information den har tillgång till för stunden. Senare kan något visa sig vara si eller så, men man ska inte gräma sig över det, för man gjorde det bästa man kunde just då med den kunskap man hade just då. Du kan absolut göra tillräckligt bra beslut, och ibland får vi människor tänka på att sänka kraven på oss själva till "good enough". Alltför höga krav på sig själv kan leda till obehag för ställningstagande, så var snäll mot Dig själv!

Sist men inte minst vill jag uppmuntra dig till att inte ha illa att vara över detta, många är i samma situation och det blir bättre med tid och övning. Känner du att du behöver mer stöd kring detta ska du absolut inte tveka att vända dig t.ex. en skolkurator/psykolog eller ungdomsmottagningen på platsen där du bor. Inget problem är för oviktigt och de hjälper dig så gärna om Du så vill.

Det här kommer nog att lösa sig, ett stort lycka till med allt önskar jag Dig!
Annica Wahrman

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hur tar man första steget om hjälp? Jag har försökat jätte många gånger men det känns verkligen omöjligt. Jag får aldrig några ord ur mig och jag vågar inte fråga om hjälp heller för jag vet ändå att ...
Läs mera

Hej decibel vi är en stor kompisgrupp där en inte mår så bra och vi vill hjälpa henna men vet inte hir
Läs mera

Hej jag undrar vart jag skall vända mig med mina jobbiga tankar som liknar ätstörning och depression och jag har även självskadebeteende. Finns det någonstans jag kan vända mig utan att mina föräldrar...
Läs mera

Hej!
Jag sku vila fara å prat med nån om ångesten som tynger mej, å har funderat på att fa till psykososiala centret i Jakobstad, men hur tar jag kontakt dit, vill helst int ringa så går de att boka ...
Läs mera