Ful

Hej!

Tack för att du skriver till oss. Jag vill be om ursäkt för att du fått vänta på svar. Vill också på förhand be om ursäkt för ett väldigt långt svar, hoppas du orkar läsa.

Vad tråkigt att höra att du mår så dåligt på grund av ditt utseende. Det är verkligen synd att så många av oss lägger så mycket tyngd på hur vi ser ut och hur vi tror att vi "borde" se ut – vårt utseende definierar inte vårt värde. Men jag förstår dig och du är långt ifrån den enda som grubblar på sitt utseende.

Den tunga sanningen är dock att även om du skulle få ditt drömutseende idag, skulle du säkert inte må så hemskt mycket bättre eftersom ditt illamående bottnar sig i en svag självkänsla. Med andra ord är ett "förbättrat" utseende inte lösningen på ditt problem. 

Hjärnan fungerar på det sättet att ju mer den gör något, desto bättre blir den på det. Det här gäller allt från att lära sig att prata till att lära sig komplexa matematiska räkningar. Det gäller även när man pratar om sig själv till sig själv. Ju oftare du kallar dig själv ful, desto bättre blir din hjärna på att tänka i dessa banor. Du ser alltså oftare dig själv som ful, samt fulare än vad du verkligen är eftersom att du hela tiden matar din hjärna med budskapet om att du är ful.

Att ofta tänka väldigt negativt (om vilken sak som helst) förstärker den negativa tankebanan, vilket i sin tur leder till att hjärnan också börjar tolka yttre budskap som först och främst negativa. Med andra ord kan man alltså "lura" sin hjärna att endast fokusera på sådant som bekräftar ens rädslor/negativa tankar medan sådant som motbevisar dessa sållas bort och ignoreras. Du skriver att dina vänner endast ger komplimanger åt varann och mycket sällan till dig. Kan det vara så att de behandlar dig på precis samma sätt som de gör varann, men att du helt enkelt inte ser detta eftersom att du är så övertygad om att du är "för ful för att få komplimanger" och därmed endast ser sådant som bekräftar din tanke om att du är ful?

På samma sätt som man kan intala sin hjärna att man är ful, vilket efter en tillräckligt lång tid leder till att det blir "sant", kan man intala sin hjärna att man är vacker, vilket också efter en tillräckligt lång tid leder till att det blir sant. Hjärnan tror på det den hör, så du måste sluta kalla dig själv ful och istället säga att du är vacker. Jag vet att du kan kännas svårt, till och med omöjligt, men försök göra den här övningen:

• Stå framför en helkroppsspegel och titta på dig själv. Försök att inte döma, eller klaga, utan bara titta. Titta på hela dig, även de delar av dig själv som du verkligen hatar.
  • Om det känns väldigt jobbigt att se på din kropp kan du börja med att vara fullt påklädd medan du står framför spegeln.
• Säg sedan högt "jag är vacker". Försöka att säga detta lugn och snällt, men med en så bestämd röst som möjligt.
• Upprepa orden åtminstone fem gånger utan att stressa. Ta din tid med varje ord och mening.
• Gör detta varje dag oberoende hur jobbigt, pinsamt och töntigt det än känns.
• När det börjar kännas lättare att stå framför spegeln och vara snäll med sig själv kan du testa att vara mera lättklädd så att även de delar du hatar mest är synliga i spegeln (om du alltså har sådana) när du gör övningen.
• När det börjar kännas mera bekvämt, eller när du behöver få lite variation kan du högt lista de saker som du faktiskt tycker om hos dig själv och samtidigt säga "det är okej" vid de delar som du inte gillar.
  • Ingen tycker om precis varje del av sig själv och det är okej. Det är inte meningen att vi ska vara perfekta. 
  • Försök visa dig själv kärlek och förståelse. Det är okej att känna sig ful, men det är inte okej att kalla sig själv ful.  

Syftet med övningen är att lära sig att acceptera sig själv och att "programmera om" hjärnan så att de negativa tankarna om ens utseende blir mindre automatiserade. Var ihärdig, det kommer att kännas jobbigt och dumt i början. Och försök att inte bry dig om hur du låter, eller hur det känns när du säger orden. Om du inte lyckas säga orden med en bestämd röst, säg dem på det sättet du kan. Huvudsaken är att du säger dem högt till dig själv. Känslan du har i kroppen kommer till en början inte att matcha orden du säger, men en dag kommer den att göra det. Så bry dig inte om den där lilla rösten i ditt huvud som säger "du är inte alls vacker, det stämmer inte". Det kommer kännas så länge, men för varje gång du gör övningen så kommer den där lilla elaka rösten att bli svagare.

Utöver övningen ska du försöka låta bli att tänka elaka saker om dig själv. Om du får tanken "jag är ful" eller "se nu, mina vänner göra sådär för att de tycker jag är ful", ska du låta den tanken komma och sen släppa den. Försök inte hålla bort dåliga tankar för det fungerar inte, men börja inte engagera dig med dem heller. Släpp tanken och fokusera på annat istället.

Och till sist det du garanterat redan vet. Du behöver inte passa in i ramen av samhälleliga skönhetsideal för att vara fin och du behöver inte vara fin för någon annan än dig själv. Om du tycker om att sminka dig, fixa håret, konstant raka dig och satsa på stiliga kläder ska du absolut göra det, men om detta inte är något du njuter av så behöver du inte göra det. Att känna sig vacker kommer först och främst inifrån, inte från spegelbilden. Och såklart känns det roligt att få komplimanger och att höra att någon gillar en, men det är inget som krävs för att vara vacker. Det att ingen har bekräftat (enligt dig) för dig att du är fin betyder inte att du skulle vara ful. Du behöver jobba på din självkänsla istället för att försöka ändra på hur du ser ut för det har bevisligen inte hjälpt ditt mående.  

Om allt det här känns absolut omöjligt, övningarna inte hjälper, du fortsättningsvis mår dåligt, eller om börjar må ännu sämre rekommenderar jag att du söker dig till en professionell för att diskutera saken mer djuptgående. Att bygga upp sin självkänsla och -förtroende är inte lätt och inget man behöver göra på egen hand, så tveka inte att söka hjälp. Det blir bättre och du kommer nog en dag att se dig själv som fin – för det är du. Du får naturligtvis också skriva till oss igen, så gör vi vårt bäst för att stötta dig och att svara på dina frågor.

Var snäll med dig själv – alla behöver kärlek, även från sig själva. Hoppas det snart känns bättre. Sköt om dig och ha en fin sommar

Kram,

Viveca