Sex besatt som kvinna

Hej,

På basen av det du skriver vat jag förstås inte om det är någonting annat som har hänt eller förändrats i ditt liv, t.ex. att du har börjat eller slutat med någon medicin, nyligen har flyttat, bytt jobb, avslutat dina studier eller liknande. 

Människans sexualitet och sexuella lust är en komplicerad sak som hela tiden påverkas av ALLTING vi gör, och det kan egentligen när som helst ske förändringar i denna utan att lusten skulle be specifikt om lov att dyka upp eller försvinna. Du upplever att problemet är pinsamt eftersom du är kvinna, och även om jag förstår att din lust orsakar en påfrestning just nu så är det ingenting som skulle vara pinsamt med att känna lust som kvinna. I det samhälle vi lever just nu får vi ofta uppfattningen att mannen skall vara den som går onkring och är kåt hela tiden, men det är inte alls hela eller den enda sanningen.

Det att du har sexuella fantasier om andra människor än din sambo är inte heller vare sig konstigt eller fel. En sexuell fantasi är inte samma sak som otrohet och det innebär inte att det är någonting man faktiskt skulle vilja genomföra i verkligheten. Det är endast en fantasi och du har rätt att fantisera om precis vem du vill. I en optimal sitaution så skulle alla växlingar i den sexuella lusten ske samtidigt som växlingar i partnerns lust - men så fungerar det sällan i längre förhållanden. Dels för att vi från början kan ha olika starka sexuella drifter, och dels för att vi påverkas helt olika av saker som sker i och runtomkring oss. Vi blir ju inte heller nödvändigtvis hungriga eller kissnödiga enligt exakt samma tidtabell som vår partner.

Jag förstår att det just nu kan dyka upp problem i anslutning till detta. Dels att det är en viss påfrestning att gå omkring och vara upphetsad hela tiden, eftersom det kan kännas lite som att vara törstig hela tiden men att det inte finns något sätt att släcka sin törst. Det som eventuellt kan hjälpa är om du hittar ett sätt att kanalisera din sexuella energi till någonting annat positivt. Det du känner just nu, den lust som finns i din kropp, är en enorm kraftkälla och ibland kan man lyckas vända den energin till någonting annat användbart, t.ex. att motionera eller kreativitet inom något annat område.

Du skriver att det leder till att du tjatar på din pojkvän om sex alla dagar, och jag förstår hur detta kan bli tröttsamt för er båda. Om han inte är på samma nivå som du just nu så är det tungt att bli tjatad på, och hos honom kan det leda till en känsla av otillräcklighet för att han inte "klarar av" att tillfredsställa dig. För dig förstår jag också om det får dig att känna dig avvisad då han inte vill, och det är en tung känsla. Det viktiga är att ni skulle klara av att tala om denna situation och att ni båda kan förhålla er respektfullt till att er lust ser olika ut just nu. Det betyder inte att den alltid kommer att vara det och det betyder inte att det är någonting som är "fel". I långa förhållanden hinner man uppleva många olika förändringar på det sexuella planet och de behöver inte innebära en kris så länge man kan kommunicera om det man går igenom.

Som jag förstår det på basen av det du skriver så hanterar du situationen primärt genom att onanera och fantisera, och det är också det råd jag skulle ge dig att fortsätta med. Det finns ingenting skamligt eller fel i det, och det är ingenting du tar skada av. Din ökade lust kan bero på att dina hormoner just nu får dig att blomma upp, och som jag tidigare skrev så finns det väldigt många olika fysiska och psykiska processer som kan leda till att lusten förändras, men i nuläget kan jag inte i det du skriver läsa någonting som jag skulle uppleva som oroväckande.

Mitt råd är att försöka finna glädje i din lust, och att försöka använda den som en kraftkälla istället för att se det som någonting negativt. Njut av att ha sex med dig själv och att äga dina egna fantasier. Du kan lära dig så mycket om dig själv och vad du tänder på om du vågar fantisera. Försök att kommunicera om lusten i ditt förhållande, men utan att skuldbelägga eller vara negativa mot varandra, det som händer är inte ett "fel", utan helt enkelt en fas som du går igenom just nu, och den kommer antagligen att passera.

Om någonting blev oklart eller du vill skriva av dig så är det bara att skriva in igen.

Kram,

Tessi