tankar

06.02.2023
Hej Decibel
Jag och min pojkvän gjorde slut för ungefär fyra månader sedan.
Vi var sambos och hade det helt okej, men det var någonting som skavde i mig och känslor av att jag inte vill mera dök upp mera och mera och tillsist kunde jag inte tränga bort dem längre. Det var ingenting fel på honom det var bara någonting som inte kändes helt rätt.
Vi flyttade isär och har haft kontakt för att vi beslöt att göra så för vi förblev ändå vänner, kan prata och ha en vänskaplig relation.
Men saken är den att jag har haft så dåligt samvete och såna skuldkänslor för att jag lämnade honom, nu är han ensam och mår ganska dåligt. Det känns som om det är mitt fel att jag orsakat hans illamående, fast min mening var bara att jag ville honom och mig själv väl och leva så ärligt som möjligt. Jag vet inte hur jag ska komma ifrån skuldkänslorna.
Samtidigt saknar jag också honom och tänker på honom mycket. Jag minns mest de goda sakerna och fast jag vet att jag mår bättre nu och att jag hade svårt med en del personlighetsdrag han hade så saknar jag de vi hade och vårt liv tillsammans. Det känns som om jag inte riktigt kommit över honom ännu. Det är så dubbelsidigt. Anonym
luckan

UngInfo svarar

10.02.2023

Hej!

Du skriver att det är dubbelsidigt, och så kan det ofta vara. Det är sällan lätt att bryta upp från någon som betytt så mycket för en. Det låter som att du fortfarande bryr dig väldigt mycket om honom. Det är fint att du kan se det fina i ert förhållande, och uppskatta det, trots att du vet att det inte är vad du vill i ditt liv.  Det är inte fel att sakna någon, och det att du minns de goda sakerna eller kan uppskatta honom som vän, behöver inte betyda att det är “rätt” att vara tillsammans. För jag får ändå bilden av att du inte ångrar dig, utan verkar känna att det varit rätt beslut att avsluta förhållandet? 

Skuldkänslor hör ihop med normer och värderingar om vad som är rätt och fel. Skuldkänslor kommer när man har brutit mot sådant som är betydelsefullt och värdefullt för en själv, t.ex. viktiga värderingar. Ibland kan en viss mängd skuld vara bra att känna, för det kan hjälpa en att t.ex. korrigera sitt beteende om det behövs. Men det finns också s.k. överdriven skuld som inte beror på att man har handlat fel, utan det kan bero på en känsla av otillräcklighet och på att man tar ansvar för andra människors handlingar och känslor. Jag förstår att det är lätt att känna skuldkänslor när du ser att han är ensam och mår dåligt, speciellt eftersom du ännu bryr dig om honom. Men det betyder inte att du har gjort något fel, det låter som att du gjort det bästa du kunnat i den situation du befinner dig i. 

När man känner skuld pga. att man gjort något fel, så försvinner ofta skuldkänslorna av att man erkänner och ber om förlåtelse. Men om man bär på överdriven skuld så försvinner känslorna inte fast man ber om ursäkt. Istället måste man bearbeta sina egna känslor och försöka bemöta sig själv med förståelse och kärlek. Det är viktigt att inse att man är ofullkomlig, mänsklig, och att man inte behöver sträva efter att ta överdrivet ansvar. Man måste kunna acceptera och förlåta sig själv. Det kan också hjälpa att fundera på om allt verkligen bara beror på en själv - ligger ansvaret för det som hänt på riktigt bara på dig?

Om du har svårt att bli av med dina skuldkänslor, eller om du känner att du behöver bearbeta detta mera så kan du gärna prata med vänner eller också söka professionell hjälp. Om du studerar så kan du vända dig till studerandehälsovården.  Annars erbjuder Kriscentret Valo samtalsstöd fem gånger kostnadsfritt (https://www. mielenterveysseurat.fi/valo/ kriscenter/?lang=sv). 

Jag vill ännu ta upp en sak som jag blev att fundera på när jag läste din fråga. Blir det lätt så att din före detta sambo tyr sig till dig när han mår dåligt, om han annars är ensam? Eller blir det så att du blir den som bär hans illamående? Om det är så, så kanske du kan fundera på om det är ett vist beslut att fortfarande hålla kontakten och vara vänner? För att kunna komma över varandra så behöver man ibland bryta kontakten, inte bara för din skull, utan också för hans, för att ge honom en chans att börja klara sig utan dig. Jag förstår att det kan vara jobbigt att läsa detta, och eftersom jag inte vet desto mera om er situation så säger jag inte att detta är något du borde göra, för jag vet helt enkelt inte vad som är bäst för er. Kanske det är helt okej för er att fortsätta ha kontakt, det vet bara du/ni. Men jag uppmuntrar bara dig att fråga dig själv om det är klokt att ni fortsätter hålla kontakt just nu? Sista saken jag vill säga är att du gärna kan uppmuntra honom att också ta kontakt med yrkesutbildade eftersom du skriver att han mår dåligt.

Jag önskar dig allt gott, var snäll mot dig själv <3

mvh, Psykolog Camilla

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hej! Min kompis skickade min snap till en kille han lade till mig. Sen skickade hon till honom att jag är intresserad va honom. Han sa att han hade ett gott öga till en kvinna men det är komplicerat. ...
Läs mera

Jag tycker detta är lite skämmigt, men är daddy issues en riktig sak? Jag har aldrig känt min pappa eftersom han stack när jag föddes och jag känner typ mig attached till varenda kille som ger mig upp...
Läs mera

Hej decibel!

Jag har varit tillsammans med min pojkvän i mer än ett år. Vi har haft det bra och har roligt tillsammans, det märks tydligt att han gillar mig jättemycket. Men nu de senaste två månader...
Läs mera