Allt är tråkigt och jobbigt

Hej!

Tack för berömmet! Nu ska jag försöka få tangenterna att glöda här av peppande ord och goda råd och hoppas att du hittar några guldkorn i det <3

Vi börjar med det allra mest grundläggande, det där som är så himla självklart men som det ändå är häpnadsväckande hur ofta man glömmer bort. Grundbehoven! Äter du ordentligt, sover du ordentligt och rör du på dig?

Se, det är jättelätt att smyga in ovanor i vardagen, som att kanske se på TV-serier lite för länge på kvällen så att man bara får 6,5 timmar sömn. Det är inte hela världen en kväll, men varje kväll, ja då gör det mycket större skillnad än man skulle tro. Vuxna behöver i snitt ändå minst 7 timmars sömn och lider mycket mer av sömnbrist än vad vi inbillat oss att vi stålmänniskor gör. Hur länge tar det för dig att somna - finns det där något du kunde göra för bättre vanor eller godare sömn, som meditationsövningar eller melatonin (kroppens naturliga sömnighetshormon kan påskyndas lite med konstgjord puff i ryggen)? Angående maten: hur känslig är du för dippar i blodsockernivån? Blir du knärrig och trött när du är hungrig så är kanske mellanmål lösningen. Något det nog tjatas om i hälsotidningar, men som få egentligen haft som vana sedan dagis. Värre brukar ändå mineral-, vitamin- och järnbrist vara när det gäller att sneakigt få en på sämre humör och göra en mer orkeslös. Har du kollat hb på länge? Hur är det med D-vitaminen? Kanske ett varv till matbutikens kosttillskottshylla skulle vara av nöden? Numera vet ju "alla" också att mycket kolhydrater gör en ledsnare, så att det där vanliga trösteknepet med choklad eller godis egentligen kan ha helt motsatt effekt. Hemska tanke, men tyvärr.

Och så sägs det att en halvtimmes rask promenad motsvarar en antidepressiv tablett och då förstår man hur viktig motionen är - så fick du någon frisk luft idag? Inte gym-luft, för till det här med motion kommer känslan av högt i tak (himlen), rosor på kinden, tid för tankarna att virra iväg ifred, tid för älsklingslåtarna i hörlurarna, den sköna ensamheten i ro för alla sociala media osv. Ett gott råd här att skippa all prestation som att promenera för att gå ner i vikt eller få bättre kondition, gå för att njuta istället. Till och med regn och kyla kan vara skönt om man vill! Jo, när man redan är lite nere, så känns det enklare att lämna i soffan under filten och se på TV, men då varvar allt ner i kroppen, tex matsmältningen, så att man blir segare.

Som jag sa, så är det här så självklart att vi glömmer att vi nog vet hur kinkiga och irriterade folk blir när de är hungriga, hur sura de blir när de sovit för lite osv - och vad om man har det så här varje dag, eller många dagar i veckan? Vem som helst blir nere av det. När allt det där är i skick, så vet du åtminstone att du inte är ledsen och trött och seg av fullt naturliga orsaker. Har du varit väldigt nedstämd i mer än två veckor, så borde det kanske utredas ifall du har lite depression. Visst, bara ordet kan skrämma och innebär oftast föreställningar om att ja då är det verkligen allvar och farligt och oj, terapi är ju dyrt ju, och jag-vill-inte-vara-en-av-de-som-har-psykisk-ohälsa osv osv osv. Och visst är depressionsdiagnosen stor och betydelsefull, men vi glömmer så lätt att det här med psykiskt mående är en gråskala som vi alla glider runt på och att man borde ta tag i det långt innan man kommer över mitten mot den sämre änden. Det finns ingen gräns man ska passera för att "ha rätt till terapi", man måste inte må tillräckligt dåligt för att få hjälp. Heller borde man ju få hjälp i preventivt syfte och för att det är lättare att "fixa" en lätt släng av nedstämdhet än full-blown depression sedan. Att gå och tala med någon skadar aldrig - jag har i alla fall ännu inte hört någon som på allvar skulle mena att de blev sjukare av det.

Idag kryllar det av självhjälpsböcker och kurser och sajter som försöker bygga upp den psykiska hälsan på alla möjliga sätt. Där ingår allt från mindfulness-reterats till självkänslokurser och yoga för deprimerade. Säkert för att behovet finns, så det säljer. Mitt råd är att välja och vraka russinen ur kakor som du träffar på. Alla råd passar inte oss alla, alla meningar ger inte alla människor stora insikter, alla gurun eller metoder tilltalar inte alla människor, utan när man ska stärka sitt eget välmående tror jag personligen att det handlar om att samla ihop en personanpassad kombination av metoder, tankar, insikter, vanor och handlingar. Säg att du exempelvis skulle börja i terapi någonstans: du kommer inte att hålla med terapeuten i allt, ibland kanske till och med en kompis eller en film säger något smartare som slår an en starkare klang i dig själv. Eller så föds insikten i dig själv, att ahaaa, så här funkar jag ju! Jamen då borde jag kanske hantera en situation så här istället... Huvudsaken är kanske ändå mera att jobba på ditt mående, FÖR ditt mående - och just ditt mående, ingen annans. Känns yoga bra för dig, så gör du det, känns teorierna inom psykoanalys främmande för dig, så skippar du det osv osv.

Poängen är att du ska må bra - men skippa helst också alla tankar på hur det borde vara, tex hur himlastormande lycklig du borde vara med pojkvännen just nu. Ett av mina favorituttryck är "Nothing screws us up more in life than the picture in our heads of how it´s supposed to be". Vi moderna, västerländska vuxna har så många förväntningar och föreställningar om vad det innebär att må bra, och de lutar ofta väldigt nära perfekt, att kraven blir nästan oöverkomliga. Vi vill vara 100% lyckliga hela tiden, vilket ju är totalt omöjligt - vilket gör att vi är besvikna redan vid 97%. Nå nu överdriver jag lite, men exempelvis bästsäljaren "Lyckofällan" av Russ Harris tar upp just det här - och ger bra tips hur du tänker om för att bli lyckligare. Eller egentligen lyckligare med mindre krav.

Jag skulle kunna skriva åt dig hela kvällen lång, men nu var arbetsdagen slut för idag. Börja i alla fall med de här sakerna. Se det lite som en upptäcktsfärd i dig själv. Vad behöver DU för att känna dig nöjd och glad - lägg inte ribban så högt som lycklig. Vad känns skönt i kroppen och själen, om det så är doftljus med lavendel (min personliga favorit) eller att bli smekt på huvudet eller plocka lingon eller lyssna på meditationsband eller sitta vid havet eller baka muffins eller... Ja vad? Och hjälper inte de här sakerna, så söker du helt enkelt hjälp! Som om du inte kan råda bot på svampinfektionen med receptfria salvor från apoteket utan måste till läkaren!

Stoooooooooooooooooor kraaaaaaaaaaaaaam, och skriv igen om du vill ha mer <3

Hälsar Liselott