Jag är jätteorolig över en sak, jag har länge tyckt jag känt mig konstig, funderat, tänk om jag fått tidigt missfall, utan att hinna känna mig gravid och såå...
Hade inte haft mens på länge av någon anledning (graviditetstest visade negativt, lite då jag började fundera på missfall..) Senaste månaden fick jag dock mens, men hela månaden efter det hade jag då och då något som kändes som kraftiga menssmärtor, så fick ta värkmedicin för att det skulle hjälpa. Sen kom mensen iallafall denhär månaden också, har ingen koll på datum och sånt när jag borde få den eller så, men det började med att jag först hade skitont i några dagar, sen fick jag lite mens en dag, och jag hade så jäääävla ont i magen, jag brukar knappt ha mensvärk! jag grät i floder och inget hjälpte, hade så sjukt så jag bara ville dö. Hade febervärk i armar och ben och värken som pickade och strålade i kroppen, värsta jag har varit med om, så jävla sjukt vilken värk, och jag tog flera värktabletter innan nåt hjälpte. Jag tänkte ju då att det är väl vanlig mensvärk jag bara inte brukar ha. Jag brukar knappt känna nåt då jag har mens och brösten har varit ömma vilket de annars inte heller brukar vara. Nästa dag blödde jag jättemycket, då menar jag verkligen mycket, brukar inte alls blöda så där mycket. Tampong efter tampong fylldes och läckte igenom, fick nog byta tampong en gång i timmen ungefär. Sen blev det bättre och nästa dag blödde jag inte liika mycket, men endå relativt mycket brukar inte behöva byta tampong såhär ofta, alls, inte helst i närheten. Vräkte i mig värktabletter så jag skulle slippa värken. Jag ställde mig i duschen och i blodet som kom fanns det en massa små klumpar. Spolade varmt vatten på magen och kollade ner på golvet, och jag blev så chockad och rädd, trodde jag skulle svimma, för jag hittade en 'stor 'klump som jag kollade närmare på, den påminnde verkligen om nåt sånt här :
http://www.pampers.se/sv_SE/pregnancy-calendar/9-weeks-pregnant
Jag blev så rädd och började gråta, jag tänkte att tänk om allt jag varit så rädd för att skulle hända verkligen hänt ? Det var en oval klump som var kanske 3 cm långt och runt var det en röd/rosa klimp och innuti tycktes jag se precis en form som ett foster har, som var beige, ungefär som på bilden, och också beige trådar där runt. Jag färsökte tänka på att neej, det är säkert bara klumpar från mensblodet men kollade på det igen och det var verkligen hemskt lik formen på ett foster så det gjorde mig så rädd. Googlade direkt och sökte på hur man känner igen ett missfall och läste en massa symptomer som jag kände igen mig på... läste att när man får missfall så stöter kroppen ur fostret själv och det gjorde ju mig inte precis mindre orolig...
så jag undrar skulle de kunna vara ett missfall, eller ska jag sluta oroa mig? Det känns verkligen hemskt... fast samtidigt känns det som att det här skulle ju bara inte kunna hända mig ändå ? Jag inbillade väl mig allt bara för att jag var så rädd just för att det skulle vara missfall...
orolig tjej...
Hej!
Ursäkta att du fått vänta några dagar på svar - för du borde nog gå och kolla upp dig till din kommuns preventivrådgivning/mödrarådgivning/hälsovårdsstation (eftersom du inte fyllt i vilken kommun eller ens om du bor i Österbotten så är det svårt för oss att säga mera exakt vart du ska vända dig). Om det var ett missfall, vilket det nog tyvärr låter som, så borde du undersökas efteråt för att se till att allt är OK, att allt som ska komma därifrån verkligen kommit därifrån, att stället där fostret satt fast i livmoderväggen verkligen läkt och att du inte fått in någon infektion samtidigt. Och samtidigt lönar det ju sig såklart att du funderar över ditt skydd med dem och hittar en lämplig preventivmetod för dig.
Vi beklagar att det tyvärr nog verkar lite som att du råkat ut för ett missfall - fast säkra kan vi ju inte vara. Vi har ju inte alla detaljerna och har inte undersökt dig, så klart att det KAN vara något annat. Vi gissar bara. Men vi skickar stora styrkekramar åt dig och snälla, gå och prata med tex hälsovårdaren på preventivrådgivningen, det kan vara skönt för dig att prata av dig lite, eftersom det här missfallet ändå kom lite som en chock, verkar det som.
Lycka till, hälsar ungdomsinformatörerna
1 Kommentarer
Människa 16/06/2020 11:01pm (5 år sen)
Min tjej har fått exakt samma sak och hon försöker låtsas som om hon är okej och vågar inte gå till en doktor, vad händer om det är ett missfall och de sitter kvar
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar