Ätstörningar och självskadebeteende

Hejsan!

Tack för din fråga. Ledsen att höra att din kompis mår så dåligt, jag kan förstå att du är väldigt orolig.

Innan jag går in mera på din fråga så vill jag först påminna om något väldigt viktigt: när man har en nära människa i sitt liv som mår mentalt väldigt dåligt – då är det lite extra viktigt att man kommer ihåg att också ta hand om sig själv!! Det kan annars lätt bli att man går så mycket in i den andras mående att man själv börjar må dåligt, eller glömmer bort sig själv, speciellt i din ålder när man ännu formar och söker sin egen identitet. Så även om din kompis mår dåligt och du vill hjälpa – så måste du komma ihåg att också ta vara på ditt eget mående och sätta det först. Detta är både för din kompis skull och din egen skull, för man orkar heller inte vara som ett stöd för någon annan ifall man själv inte tar hand om sig. Ifall du känner att du påverkas av det här på ett sätt så att du själv börjar må dåligt, så är det viktigt att du far och pratar med någon om det, exempelvis kuratorn.

Det bästa skulle vara om din kompis fick professionell hjälp av något slag. Det här är för mycket för att en kompis ska kunna ”bära” det. Rollen man kan ha som vän är att lyssna, stödja, umgås, och peppa för att den andra ska söka hjälp. Men för att nå till botten av problemet så behöver det vara en sakkunnig. Vet du om din vän går och pratar med någon just nu? Om inte, kanske kan du säga åt din vän att du är väldigt orolig över henne, och skulle vilja att hon gick och pratade med någon, eftersom du vill att hon ska börja må bättre. Du kan exempelvis erbjuda dig att komma med henne till kuratorn, så att hon inte behöver gå själv. Andra personer som man kan vända sig till är exempelvis skolhälsovårdaren, eller så kan man boka en tid till sitt HVC, där de exempelvis har psykiatriska sjuksköterskor. För ätstörningar finns också Livslust-projektet, på DEN HÄR länken kan man fylla i en kontaktblankett och så tar de kontakt med en samt ger 5 gratis online-besök där man funderar över situationen och hur/ifall man vill gå vidare på något sätt.

Du sa att du såg ärr på din kompis armar. Jag kan förklara lite kort vad självskadebeteenden är, så kanske det hjälper dig veta hur du kan prata med din kompis, ifall du vill ta upp ämnet.

Människor som på flit skadar sig själva gör det som ett försök att hantera svåra känslor, ofta för att de inte ännu lärt sig andra sätt att hantera såna jobbiga känslor som de har. Det är inte samma sak som ett försök att ta livet av sig, utan ett försök till att kunna hantera sin vardag. Men det är inte ett bra sätt, för det är väldigt beroendeframkallande och leder i längden oftast bara till mera ångest. Så det är viktigt att aldrig börja, inte ens av nyfikenhet, för man kan fastna i det precis som med andra beroenden. Det som hjälper är att istället lära sig andra sätt att få ut sina jobbiga känslor. Exempelvis att prata med någon, skriva, måla, dansa, lyssna på musik, ta en kalldusch, avreagera sin kropp med någon typ av motion, och så vidare. HÄR kan du läsa mera om det ämnet ifall du vill.

Det här blev ett långt svar, men om jag skulle sammanfatta det kort så skulle jag säga så här – kom ihåg att ta hand om dig själv, prata själv med någon vuxen om situationen och hur du upplever den, och försök få din vän att söka hjälp. Det som du själv kan göra för din vän är att lyssna, umgås, bekräfta hur mycket hon betyder för dig, och våga ställa frågor.

Hoppas det blir bättre snart!

Kram, Kix