05.07.2014
Ennu mera som jag int sku ha tillräckligt av leukemin och Fia osv... Nu är misse oxå borta han blev påkörd av en bil. Så nu är jag utan min katt också, ååh nu blir int mitt liv till något. Fia har det bra dit i molnen, jag brukar sjunga åt henne på morgonen, och så brukar jag förslka låtsas att hon finns. Men nu är oxå misse borta, min katt min fina katt. Nå katter är djur jå men de betyder myki för en. Jo ja gar spotify min psykolog tog ner åt mig, jag brukar alltid få fara ut när jag gjort något som tar sjukt fastän jag är så sjuk. Idag var det cvk byte, nålen som skall genom huden på sidan av halsen. Ajajajaj jag grät o skrek för det tog så sjukt, alltid när de lägger in den hamnar de vara många eftersol jag sparkar o slår för jag vill inte! Så jag brukar få sitta i någons famn o nån håller i benen o nån i armarna o nån i huvvet o sen sticker de... Idag fick jag ett nytt nagellack, ett rosa av min läkare, så ikväll skall jag ha trevligt med några kompisar för idag får jag besök av hela klassen, det är glasyren på livets tårta som min Mommo brukar säga. Livet leker också här, men de dagar mana har mest smärta får man bita ihop och försöka hitta ett sätt att leva på. En till fråga är varför har de kanter på sängar här, mina kanter går ganska högt upp, det känns som om jag sku vara fast där, men javet oxå att de är rädd att jag skall gå iväg själv, har ju gjort det några gånger men det slutar oftast med att jag faller o böri gråt. Misse är borta, Fia är borta, mamma o pappa å familjen är är på resa, jag har leukemi o är bara här med en massa barn och barnpassare. Skötarna o jag är nära, så vi har ju de roligt åså, varje gång jag gör nå hemskt får jag något av min läkare, endera klisterbild eller glansbild men snart har jag albummen full för jag har gjort hemska saker många gånger. Idag får jag börja vara på wc. Med två skötares hjälp, har prövat en gång, men jag har fortfarande blöja det är så jobbigt att ha den, de e bara nästan småbarn som har blöja, ingen i min ålder skall väl behöva ha blöja. Varför tror ni jag måst ha den?
Ungdomsinformatören Liselott
svarar
Om Liselott:
Kan svara på frågor om: kan snart det mesta om det mesta som ungdomar brukar ha problem med, eftersom hon har hand om frågorna på Våga fråga och Informationsdelen på portalen. Jobbar även som koordinerande av rusmedelsförebyggande verksamheten i Korsholms kommun.
Praktikant vid Decibel Angelica
svarar
Om Angelica:
Kan svara på frågor om bland annat psykisk hälsa, beroendeproblematik, livskriser, uppväxt och tonår samt skola och utbildning. Jag har en kandidatexamen i specialpedagogik och har fördjupat mig inom psykisk ohälsa och krispsykologi. Jag har egen erfarenhet av att må dåligt och av de destruktiva beteenden som ofta medföljer.
10.07.2014
Hej igen vännen!
Äschdå, vi beklagar verkligen sorgen!!! Vi lider med dig - Angelica har själv katt och Liselott har hund, så vi förstår absolut hur hemskt det är att förlora ett husdjur. De är så mycket mer än bara djur. Uscdå vännen, inte skulle du ha behövt mera jobbigheter nu. Men kanske om du kunde fundera på att ta en ny kattunge sedan den dag då du kommer hem igen? Det kanske inte känns som roligt just nu och kanske som att ingen annan katt än misse skulle vara bra, men det här kanske kunde bli en av de saker som du såsmåningom kan börja se fram emot?
Vad bra att du har Spotify! Som sagt, musik kan göra mycket för humöret :D
Och bra att du får göra något roligt eller få något fint alltid då du varit med om något tungt! Det är ledsamt att höra att du har albummen fulla, men vet du, en vacker dag kommer du att vara superstolt över dem och allt de betyder. Att göra album av alla minnen från sjukhuset kan också kännas bra just nu. Fota alla människorna som finns i din vardag (de kanske kan printa ut bilderna på sköterskornas kontor eller kanske dina föräldrar kan göra det?) och samla alla möjliga minnen att limma in också, inte bara klisterbilderna. Det kan vara sådant du uppskattar att titta i sedan när du är stor, värdefulla minnen sedan när de är förbi.
Jo, de flesta sjukhussängar har kanter som dras upp till exempel för att inte sjuka ska trilla ur sängen i sömnen också. Kanske om du kunde försöka se det mer som din egen koja än som att du är instängd? Kanske dina föräldrar kunde hämta lite mysbelysning, något fint att hänga från taket ovanför sängen, lite sådant för att göra det mysigare i din koja?
Och jo, vi förstår att det känns jobbigt att ha blöja i din ålder. Men vissa saker tänker inte andra människor på som något pinsamt. Det är nog ingen där runt dig som skulle likna dig vid en bebis eller något - för dem är blöjan lika naturlig som alla andra tillbehör du har där för att du ska ha det bekvämare och må bättre. Så tänk inte så mycket på den. Plötsligt en dag behöver du den inte längre för att din kropp funkar av sig själv som den ska, och då kommer du nästan att glömma att du någonsin behövde blöja. Det är bara en tid! Och hoppas det gick bra med wc-besöket. Små små steg, en sak i taget, och snart kan du gå själv utan hjälp.
Stoooooooooooooooor kraaaaaaaaaaaaaaam,
hälsar ungdomsinformatören Liselott och storasyster-sommarjobbaren Angelica
1 Kommentarer
Liten 05/07/2014 8:32pm (10 år sen)
Jag gillar att läsa dina inlägg! Du har gått igenom så mycket hemskt, men du är så stark och klarar det galant. När jag läser det du skriver förstår jag hur lycklig jag ska vara över att jag är någotlunda frisk, och att förkylningar och magsjukor inte är så farliga.
Men du visar också att man kan bli frisk! Att cancern inte är 100% dödlig, att man med styrka blir frisk från det!
Tack, och fotsätt skriv. :)
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar