Självskadebeteende och ätstörningar

Hejsan!

Tack för din viktiga fråga. Hoppas du hittar tillbaka hit till ditt svar!
Eftersom hela din fråga är i hemliga rutan så är det lite svårt för mig att svara på den utan att avslöja vissa detaljer, så jag hoppas att jag inte säger för mycket om din situation. Kom ihåg att vi har vår verksamhet för tusentals unga i 12 kommuner, så risken att någon skulle känna igen dig är extremt minimal!

Ledsen att höra att du mått väldigt dåligt en tid. Det är dock bra att du fått diagnoser så att du kan få hjälp, men också så att du kan lära dig mera om dig själv och ditt mående, så att du bättre kan förstå dina känslor och tankar. När man förstår sig själv bättre så är det också lättare att påverka hur man mår. Jag är glad att höra att du får hjälp med det här.

Det första som jag vill diskutera är sambanden mellan en ätstörning och ett självskadebeteende. De kan nämligen ha ganska liknande orsaker. Jag vet ju inte nu vilken typ av ätstörning du har, men att exempelvis vägra ge kroppen den näring den kräver är ju också ett sätt att skada sig själv på. Ifall jag tolkat din fråga rätt och du skadar dig mera än tidigare just nu, så kan det vara för att du känner panik/svåra känslor med att separera från din ätstörning (fastän du givetvis vill bli kvitt den, men det kan kännas mycket läskigt) och du tar igen det med att skada dig på andra sätt. Låter det här som något du kanske kan känna igen dig i..?

Det absolut bästa vore förstås att du slapp alla typer av självskadebeteenden – både de som har att göra med ätstörningen men också det/de andra sätt som du skadar dig på. 

Det som du kan fundera på är i vilka situationer som du tenderar att skada dig? Vilka är känslorna som du har just före, och just efter? Finns det vissa triggers?

Det finns flera olika orsaker till varför en människa kan fastna i ett självskadebeteende. De vanligaste orsakerna till att man börjar skada sig är att man vill bli kvitt svåra känslor, att man känner sig tom och vill känna något, att man söker kontroll, eller att man på något vis vill straffa sig själv. I början kanske det kan kännas som att det hjälper i stunden, men i längden så får man sällan samma ”kick” längre utan det blir mera som ett beroende.

De orsaker som jag listade till varför man skadar sig själv har alla att göra med känslohantering – man vet inte vad man ska göra av vissa känslor som är svåra att navigera. Så för att bli kvitt ett självskadebeteende i det långa loppet behöver man öva på andra sätt att hantera sina känslor och svåra tankar. Här kommer lite tips på sätt att hantera känslor:

-          Prata med någon om det. Detta kan vara en expert på mental hälsa, men det kan också bara vara någon ”vanlig” person som du litar på. Vi människor är flockdjur och behöver få bolla våra tankar med någon.

-          Skriv ner det du känner. Att hålla någon typ av dagbok är ett fantastiskt sätt att reglera känslor och tankar. Det fungerar ungefär som att prata med någon. Man får ut det som snurrar abstrakt i ens huvud till något konkret som man kan se på. Jag rekommenderar att skaffa ett fint häfte och en penna som du gillar att skriva med för det här syftet, för att hålla det lite speciellt.

-          Gör något kreativt, typ rita, måla, dansa, sjung, pyssla, sminka dig, etc. Resultatet behöver inte bli ”bra”, det är processen som är huvudsaken.

-          Rör på kroppen, exempelvis skaka på den, gör yoga, slå i en mjuk kudde, eller far ut och gå – beroende på vad som känns bäst i din sinnesstämning.

-          Meditera, du hittar olika meditationsövningar exempelvis på youtube eller olika appar.

Tipsen ovan ska man helst göra regelbundet så att känslorna inte ska hinna bygga upp så mycket i en, men här nedan följer också tips på sånt som du kan göra om det känns som att du har panik och är på vippen till att skada dig:

-          Berätta om det för någon, så du får sällskap och därmed inte kan skada dig.

-          Rita bilder på din kropp där du brukar skada dig (exempelvis med en tusch-penna). Tänk det lite som tatueringar som inte är permanenta. Gör dem gärna fina, eller på ett sånt vis så att de uttrycker det du känner.

-          Ta en kall dusch. Detta triggar också smärt-receptorerna i hjärnan, men utan faran. Det går också att hålla i en isbit eller något liknande.

-          Stimulera dina sinnen genom att bita i något riktigt surt, exempelvis en citron.

-          Skriv. Det spelar ingen roll vad du skriver, bara du skriver.

-          Hoppa upp och ner och skaka på kroppen, ungefär som ett djur som försöker skaka av sig vatten.

-          Andas djupt och räkna andetagen.

Det vore bra om du kunde göra någon sorts ”nödplan”, alltså att om du riktigt mycket känner att du vill skada dig så har du en lista som du måste gå genom först innan du ”får” göra det. Tanken är att listan ska hjälpa dig så att du sen klarar av att välja att inte skada dig. Du kan exempelvis göra listan utgående från punkterna ovan.

Finns det något du tycker mycket om att göra, eller skulle vilja unna dig i livet? Kanske kunde du ha som en motivator att ifall du lyckas hållas självskadefri i X antal dagar/veckor/månader så får du belöna dig själv med någon viss grej? Kanske kunde dina föräldrar också hjälpa dig med det här?

Jag skulle rekommendera att du berättar åt de som vårdar dig att du självskadar och skulle vilja ha hjälp med att sluta med det, så att de kan ge dig stöd. Ifall du får återfall och skadar dig, så tror jag också att det kan vara vettigt att efteråt diskutera känslorna du hade kring detta med någon som du litar på.

Jag önskar dig all lycka till <3 Kom ihåg att det är en dålig period, inte ett dåligt liv!
Skriv gärna in igen om du vill!

Kram, Kix