Jag tänkte fråga när man riktigt vet att man är beroende av alkohol?
Jag dricker egentligen inte så ofta, eftersom jag inte alls har råd. Jag bor ju på hyra och går i gymnasiet, så jag har rätt så mycket utgifter. Men jag vet, om jag skulle ha råd så skulle jag dricka jämnt! Jag vet det, och det skrämmer mig lite. Det är det, att jag börjar må så jävla bra när jag dricker, så jag vill bara fortsätta för att fortsätta må bra och vara glad. Jag tycker dessutom att det är ganska gott, så det gör ju också att jag fortsätter...
Men det är ju inte så att jag är på krog eller hemmafester, har faktiskt aldrig varit på någon "riktig" fest. jag är inte den typen som festar, men jag har fastnat för alkoholen däremot.
Jag är en smart tjej som ser en framtid som läkare. Jag är inte alls dum eller på något sätt lat eller misslyckad här i livet. Men jag är såå deprimerad att jag vill dricka, har hela tiden sug. När jag ser någon annan dricka så känner jag mig som en hund som frestas av en köttbit. Jag förstår inte! Varför blir det såhär?
Jag har inte så bra relation med mina syskon, endast med min tvilling (my soulmate). Min pojkvän är en sådan som nästan bara tänker på sig själv, fast han inte menar det så. Min pojkvän låter mig gärna dricka, eftersom han också tycker om alkohol.(vi har lite samma problem), fast jag tycker om att dricka själv och han med andra. Jag vill inte förstöra den bild som andra har av mig när jag dricker, så de flesta i mitt liv vet inte ens om det. Det är egentligen bara min tvilling, min bäste vän och min pojkvän som vet. Men de vet nog inte allt heller... Jag är ganska sluten av mig, vill helst vara ifred...
Har också sömnsvårigheter, panik(ångest) attacker, och andra(många( psykiska problem... kanske bra för er att veta det om ni ska analysera mig ;)
Är faktiskt påverkad just nu, såhär i juldagarna så det börjar kännas lite svamligt nu... Snälla, sortera lite och lägg mig i en kategori med en lapp på!
Är jag alkis(beroende av alkohol) eller annars bara misslyckad)? Vil gärna att ngn utomstående berättar för m ig hur skit det verkligen kommer att gå för mig...
Tack sak ni ha för att ni finns, ni hjälper många! Ni finns där för såna som mig, de som inte vågar fråga ngn de känner! Tack, det känns bra med lite objektivitet emellanåt!!! :)
PS. ni har ganska svår bekräftelsekod här när man ska ställa en fråga :D BR leksaker
Ungdomsinformatören Sanna svarar
Hej, det är svårt att sätta en exakt gräns på när man har alkoholproblem och när det ännu är normalt. Det är så upp till var och en och beror ju också på om man upplever att alkoholen styr över ens liv, att man lämnar bort från annat tex att umgås med vänner och ha kul till förmån för alkoholen. Det som jag tycker låter mest oroande i din fråga är att du skriver att du helst dricker för dig själv, det är inget bra tecken. Du skriver inte om du gått hos någon psykolog med dina andra problem, depressionen och sömnsvårigheterna mm Om du inte gått hos någon och pratat om detta så tycker jag att du nu genast efter jullovet ska boka in dig till skolans kurator, du behöver helt klart få prata av dig med någon som inte är så nära. Man har mycket lättare att prata med en utomstående om svåra saker än med någon som står en nära. På samma sätt som vi för bilen på service så behöver också vi själva på service mellan varven. Inget fungerar i längden om det inte tas om hand och pysslas om ibland <3
Jag kan helt säkert säga att du är inte misslyckad men du bestämmer väldigt långt själv hur det ska gå i framtiden för dig. Man är nog sin egen lyckas smed, fast det låter gammaldags och töntigt ;)
Jag har bett en kompis om hjälp för att ge dig bästa tipsen och råden angående ditt drickande, så fort jag får svaret sätter jag in det hit under.
Kramar från ungdomsinformatören Sanna
Här kommer mera svar till dig:
Hej,
Du har tydligt ett behov av att "förvandla dej själv" till ett bättre mående med hjälp av alkohol. Det är en snabbverkande drog som fås utan recept, tyvärr! Nu gäller det verkligen att ta tjuren vid hornen och avsluta drickandet helt, annars går det bara utför. En "normal drickare" får inte en så fin fiilis av alkohol som en som kan gå över gränsen och bli alkoholist. Det som också verkar vara sjukt beteende är att vilja vara för sig själv med flaskan. Du behöver INGEN annan om du har sprit, eller hur?
Att du har dom övriga problemen med bl.a. panikångest, sömnsvårigheter, dåligt självförtroende osv tyder helt klart på att du ska ha hjälp! Ju förr desto bättre! Det förmånligaste och enklaste vore att kontakta A-kliniken och få tid till en terapeut eller psykolog. Där vet dom precis vart du ska vända dej. Kognitiv terapi, medicinering, samtal och grupper är att varmt rekommendera.
Spill inte bort det fina du har med att förstöra dej själv med kemiska medel!! Det är rena giftet för kropp och förstånd.Lycka till kära vän från en som håller tummarna!
PS. Finns det alkoholism i släkten? det är ofta en både genetisk och social sjukdom det gäller.
Kram S
1 Kommentarer
DEN SAMME 28/12/2013 12:52am (10 år sen)
hej, det är jag som skrev in denhär frågan till er!
Det finns ingen alkoholism i min släkt, så det är ju inte det det beror på...
Men det verkar som om ni fått för er(kanske inte var så tydlig) att jag jämnt dricker. Men det är ju det- jag vill men har inte alltid möjlighet! Jag tänker att jag vill dricka och att det skulle vara skönt och så vidare, men det är inte så att jag dricker konstant.
Det är som om jag mentalt är beroende, att jag inne i mitt huvud tänker hur gott och skönt det skulle vara, men jag omvandlar nästan aldrig mina tankar till handling...
Ville bara att ni skulle veta :)
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar