Ta en tuub

Hej!

Allt är såklart relativt och kroppen är ju ingen maskin, så man VET faktiskt inte närvarvemhurvarför någon får cancer av något. Slumpen, högre makter, ödet...??? Men så långt har nu åtminstone tobaksforskningen kommit att de nog tror att man ska ha rökt länge, ofta och mycket för att risken för cancer ska öka ordentligt. Typ tiotals år en gång i timmen. Men är det den femhundratusenåttiofjärde skadliga beståndsdelen som får en viss cell i kroppen att få spunk och börja växa okontrollerat, eller är det den tvåmiljonertvåhundrasjuttioandra, eller kanske åttiofjärde...?

Värre är nog att det inte behövs så väldigt många cigg innan huden blir glåmig och antalet finnar ökar, innan man har konstant dålig smak i munnen och innan killen man gillar ryggar tillbaka för tobakslukterna man har i håret. Inte heller tar det länge innan man får sämre kondition och börjar märka på bankkontot att det inte var så billigt i längden. Vissa blir snabbare beroende, andra kanske aldrig - men man vet ju inte till vilken grupp man hör innan det är för sent, eller hur?

Det finns inte en endaste rökare som inte ångrar att de började röka - hur många "goda" argument de än har för att fortsätta röka så brukar de bara i slutänden vara ursäkter för ett beroende. Även då de med illröda kinder står och räknar 10-centar vid kassadisken för att få ihop till ett paket, medan de övriga kunderna står och irriterat väntar medan de muttrar om dagens idiotiska ungdom, så kan rökarna intala sig att de bara feströker, eller röker för att slappna av.

Så egentligen, tänk inte först och främst på huruvida just du kan få cancer av ciggen, utan överväg om du vill ha ett fjättrande beroende eller inte. Vill du vara en rökare? Vill du smyga ut på en snabb tobak medan alla andra fortsätter ha det trevligt i stugvärmen? Vill du få panik när du märker att du bara har två tobak kvar i paketet och alla butiker är stängda? Vill du utsätta dig för att vemsomhelst närsomhelst kan kalla dig dum i huvudet som drar i dig de där giftpinnarna och se ner på dig som en andra klassens medborgare? DET är kanske frågan du borde ställa dig.

Hälsar ungdomsinformatören och fd rökaren Liselott