Jag och min underbara tjej har bebisfeber, och har börjat fundera på att försöka skaffa barn i sommar, då hon har fyllt 18. Jag är 18 och tänker då skjuta fram min mili.
Är detta en dum idé av oss??
Har avlagt gymnasiestudierna och ska börja jobba heltid hos ett pappersföretag efter skolan. Har jobbat där i 4 år på kvällarna, så har goda relationer med ledningen där.
Nu när jag börjar omstruktureringen av mina livsplaner så tänker jag att jag fortsätter jobba där och skaffar en lägenhet i närheten och börjar bo där med henne. Men då förlitar jag ju mig på ett yrke och i något skede kommer jag ju antagligen vara tvungen att byta, är jag då illa ute med bara gymnasiestudier eller har jag även då goda ytkesmöjligheter? Har dessutom 0 studiemotivation även fast jag inte skulle vara tillsammans med min tjej....
Tack i förväg!
Uppsökande ungdomsarbetaren Lina svarar
Hej!
Vad kul med bebisfeber.
Spontant tänker jag att det skulle vara bra att få milin undanstökad förrän du får barn. Det är kanske inte så kul att i ett senare skede när barnet är 1 eller 2 år att vara tvungen att lämna tjejen ensam hemma med barnet under ett halvt år eller till och med så lång tid som upp till 1 år plus att du själv går miste om en längre period i barnets liv. Kanske du under militiden missar barnets första steg eller barnets första ord? Ekonomiskt är det ju även ett stort bortfall under tiden som du är i militären – har din tjej i så fall möjligheter att själv försörja sig och barnet, betala eventuell hyra och mat under 6-12 månaders tid? Är din tjej under den tiden beredd att själv ta hand om barnet, hon blir ju då mer eller mindre ensam med det? Hur är det med din arbetsplats, får du gå tillbaka dit efter milin eller kan du riskera att bli arbetslös?
Hurudana tankar på framtiden har din tjej? Vill hon studera vidare eller har hon lätt att få arbete som det är nu? Självfallet kan man ha barn också som studerande, men man behöver i så fall vara förberedd på att man inte riktigt kan leva som andra studerande som festar, reser, spontant far på kaffe med en kompis och liknande. Hur känner ni inför en sådan sak, vill ni ha den där tiden som unga vuxna där ni får ta dagen som den kommer utan att ha ansvar för en annan liten människa eller är det något som inte är så viktigt för er del?
Skulle kanske tänka mig att det kunde vara bra att som första steg flytta ihop och se hur ni då fungerar tillsammans i vardagen och sen först en tid efter att ni bott tillsammans och ni känner att vardagen rullar återuppta tankarna på bebis. Om ni flyttar ihop har ni möjlighet att testa på hur vardagen fungerar tillsammans; allt som har med ekonomi och räkningar att göra, att laga mat varje dag, att ta hand om hemmet och att ha en gemensam struktur i vardagen. En bebis kullkastar vardagsrutinerna för de flesta nyblivna föräldrar, så det kan vara bra att ha fasta rutiner klara först förrän en bebis kommer, så att man inte samtidigt behöver fokusera både på att själv lära sig att ta hand om ett hem samtidigt som man skall lära sig att ta hand om en bebis. Skulle rekommendera att ni först satsar på att ha en stabil vardag, att ni gör upp en månadsbudget och tar reda på hur mycket det för er kostar att leva en månad (hyra, mat, bensin, försäkringar, övrigt) och sedan först efter det går igenom hur mycket ni skulle behöva för att ”ha råd” också med en bebis och allt den behöver. I blöjor kan man ju t.ex. räkna ut att det går ca. 70-100 euro/månad (lite beroende på märke och hur ofta man byter förstås). Därtill skall ju barnvagn, bilstol, barnsäng m.m. m.m. införskaffas, det blir lätt väldigt dyrt. Men ni kan ju förstås googla lite på priser.
Så skulle rekommendera att du först kommer ut i arbetslivet och ser hur det fungerar på arbetsplatsen – får du endast inhopp med osäker inkomst eller får du direkt fast arbete? Om din tjej ännu är i skolan, betyder det ju att du ensam skulle behöva tjäna tillräckligt för att ta hand om både tjej och barn. Skulle du därtill efter en lång arbetsdag ha tillräckligt med energi över för ett litet barn? Barnet tänker inte på om föräldern är trött eller ej, utan vill förstås ha uppmärksamhet oberoende av.
Jo, gymnasiestudier räcker tyvärr inte så långt i dagens samhälle. Jag kan tänka mig att du har bra arbetsmöjligheter där du nu befinner dig, men om du i framtiden vill byta yrke, företag och bransch, så är du nog oftast tvungen att ha någon behörighet av något slag och kunna visa upp en examen. Säkert finns det sådana som klarar sig även utan, men det är nog undantagsvis. Nuförtiden finns det ändå goda möjligheter att läsa sig till en examen vid sidan av arbetet, så inte låter det ju som en så dum idé att arbeta en tid och låta saken mogna. Kanske du om något år har studiemotivation igen. Då har du möjlighet att återvända till studierna endera som heltidsstuderande eller att du studerar via flerformsstudier vid sidan av arbetet. Du kan ju också redan i detta skede visualisera framför dig hur det skulle vara att studera och samtidigt ha ett litet barn. Skulle du ekonomiskt ha möjlighet att börja studera och gå ner från en fast lön till ett studiestöd på några hundra euron? Skulle du i så fall behöva flytta till en annan stad? Skulle din tjej vara beredd att flytta med dig? Vad händer om din tjej får studieplats på en annan ort? Säger du upp dig från arbetsplatsen och flyttar med? Skulle du ha ork och energi att studera och samtidigt ta hand om en liten en?
Det kan ju även löna sig att fundera över förhållandet med din tjej; hur väl känner ni varann vid det här laget? Har ni bott tillsammans och vet hur den andra fungerar även dåliga dagar? Kommer ni bra överens, eller grälar ni mycket? Hur skulle det vara med en bebis med i bilden? Har man tur får man ju en lugn och nöjd bebis, men hur skulle vardagen vara om det är en bebis med kolik som sover 2-3h per natt, ni behöver gå upp nattetid och bära på barnet så att det får ro och själva bara har möjlighet till några timmars sömn per natt? Vad skulle hända med barnet, om det är så att ni om något år växer ifrån varandra och går skilda vägar? Skulle ni komma överens?
Om du har möjlighet att gå och prata med någon där du bor om denna sak, tror jag det kunde vara skönt att få bolla tankarna med någon utomstående. Uppsökande ungdomsarbetare finns på alla orter i Österbotten, dem kan man träffa över en kaffe och fundera på + och – sidor med. De har också tystnadsplikt och berättar inte vidare om era samtal. En sådan tjänst hittar du t.ex. här. Du kan också tala med någon på telefon om det känns lättare. Då kan du t.ex. ringa hit.
Därtill kan du försöka visualisera för dig själv hur du vill att ditt liv ser ut om 5 år.
Om ni har släkt eller vänner med små barn, så prata med dem för att få en inblick i hur livet som småbarnsförälder ser ut. Kanske ni kan få testa ta hand om barnen en stund och testa på?
Fundera noggrant genom ekonomin – har ni i det här skedet av livet förutsättningar att ta hand om ett litet barn?
Fundera på ert förhållande – är det tillräckligt starkt för att klara av en bebis? Ofta brukar det sägas att småbarnstiden är den mest påfrestande tiden för ett förhållande och många går tyvärr skilda vägar.
Här några länkar med tips inför det att man skall flytta hemifrån:
ekonomitips-for-dig-som-flyttar-hemifran
Lycka till, hoppas du genom alla frågorna i detta svar kommer vidare!
Hälsningar Lina
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar