15.08.2016
Hej! Här kommer en lång rad. Ja har haft problem me min familj ett tag, o vi bråkar hela tiden men de börjar gå fö långt. Ja va jättenära min pappa förr men när ja kom upp i högstadie så fick ja mycke mera pojkkompisar än flickor. Jag ha fått intresse för att köra motocross och att skruva överlag, o de va här di största problemen började. Pappa e jättearg på mig fö dehä o fösöker allti få mig att fara med fammo o "göra stereotypiska lvinnogrejer" medan min pappa o lillebror far o kör cross. Jag drar mig undan så mycket det går, men han blir jättearg om han får höra att jag har vari o skruva på nå elr gjort "stereotypiska karagrejjor" och ibland blir det fysiskt. Min pappa tävlar me mig genom att då jag ber om att tex få köpa nå grejer ti mopeden så köper han åt min lillebror ist som protest. Han låter int mig ha egna åsikter om abort osv om han int samtycker. Mamma har försökat tala me honom men inger verkar gå in. O allt dehä ha bara skada mitt förhållande mellan mig o min bror, fast han är oskyldig. Min mamma o jag kmr inte heller särskilt bra överens annars heller. Dom är inte ofta fysiska men ibland blir det, och ofta onödigt hårt. Jag har pga. Detta lidit av självmordsbenäget beteende och lider av både depression o ångest o nästan allt onödit som påverkar ens liv. Min pojkvän fick mig till terapi men jag kunde inte berätta va som hände hemma eftersom ja e rädd att om jag skulle säga skulle dom konfrontera pappa, och han sku ljuga som han allti gör då han blir konfronterad. Pappa avslutade min terapi utan förvarning eftersom han trodde att jag skulle avslöja nånting.
Felbehandlad
Ungdomsliv.fi - Nuortenelämä.fi
svarar
18.08.2016
Hej!
Tack för din fråga! Du skriver om tunga saker som händer i ditt liv. För det första så har alla rätt att vara sig själv och rätt att vara intresserad av vad de vill. Du är modig som vågar ta fram detta som händer inom din familj. Du skriver att din mamma har försökt prata med din pappa och att du har gått hos terapi men avslutat det. Det som du beskriver i din fråga är något som du bör söka hjälp för. Som råd skulle jag säga att du kunde prata med någon vuxen som förstår din situation. Nu när skolan har börjat kunde du tala med tex kurator , hälsovårdare eller med någon lärare om din situation.De kan stöda och hjälpa dig och din familj i er situation. Det är också många gånger ett stort stöd om man har någon i den närmaste kretsen av människor som man kan tala med som stöder dig i er situation , t.ex. farmor, mormor, faster eller morbror Har du försökt prata med din far, kanske skulle han förstå din syn på saker och ting. Terapi som du har gått på så tycker jag att du ska fortsätta med, för att orka själv. Ungdomsstationen Klaara är en plats som erbjuder gratis service mångprofessionellt, du kan beställa tid dit via denna länk http://klaara.vaasa.fi/sv
Det viktiga är nu att du inte lämnar ensam i situationen, det är oroväckande också att de behandlar dig fysiskt, något som är helt oacceptabelt.
Ta vara på dig själv och var inte rädd att söka hjälp nu, för sådan situation som du befinner dig ska ingen behöva vara i.
Ungdomsinformatör/TiinaP /reimari.info
Här, kan du läsa mera om Klaara som Decibel har besökt.
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar