Hur?

Hej anonym!

Jo du, det här med tillit och förtroende är inga lätta saker. Det brukar sägas så om förtroende att det tar länge att bygga upp mellan två personer, en sekund att förstöra och en evighet att reparera igen.

När det gäller föräldrar, så är förtroendet kanske ibland lite extra känsligt. Vanliga föräldrar idag har så mycket att oroa sig för, tycker de. Ungdomstiden är inte idag så "trygg och lugn" som de nuförtiden tycker att deras egen ungdom var, utan de kanske ser så många fler risker överallt för deras lilla flicka. När de var unga existerade inte sådant som date-rape-droger, bantningspiller, nätmobbning och nakenbilder - och bland annat på grund av media och sociala medier, så får dagens föräldrar höra om så mycket fler risker och olyckor och hemska saker deras älskade barn kan råka ut för. Redan vanliga moders- och faderskänslor har i alla tider gjort de flesta föräldrar överbeskyddande, men numera känner många föräldrar att de inte har den minsta lilla kontroll över vad barnen gör - och alltså kan råka ut för. De känner ofta att de inte har någon insyn i tex barnens sociala liv, eftersom det händer mest via mobiltelefonerna, samtidigt som allt från artiklar på Facebook till snacket på föräldramötena i skolan tjatar om alla miljoner saker de borde göra för sina barn, tex inom uppfostran, om de ska vara "goda föräldrar". Även om de skulle ha gjort en massa vilda och farliga saker när de själva var unga, så räknar de ju bara med de här sakerna som ännu fler risker. Kanske minns de att de själva for illa av sina vilda liv i ungdomen och vill ännu starkare att egna barn inte ska behöva genomlida liknande känslor.

(Klart att inte alla föräldrar tänker på det här viset, men enligt forskning skulle nog ändå barn till föräldrar som inte bryr sig nog hellre ha överbeskyddande föräldrar än likgiltiga... Hur irriterande de överbeskyddande föräldrarna än är, så visar ändå regler och begränsningar att de bryr sig. Lika vanligt är det dock att tonåringar stör sig på nästan allt som föräldrar gör, speciellt sådant som begränsar tonåringarnas inre drivkraft att pröva nya saker, uppleva, bli mer självständiga, välja egna vägar osv. Det är en klassisk dragkamp i tonåren.)

Så föräldrar är nog extra känsliga för att bli besvikna, lurade och förda bakom ljuset. Många av dem är lite rädda hela tiden att deras barn ska skadas eller fara illa, och kommer det fram att barnet brutit mot någon - enligt dem - mycket viktig regel, så blir de egentligen ännu mera rädda. På en sekund hinner alla de där skräckbilderna de har av hur tonåringar kan fara illa åka genom deras skalle. Och när man blir rädd, så reagerar många med att bli arga istället. Då känns det ofta som en konkret och snabb lösning att förbjuda det som är farligt. En vanlig reaktion från föräldrar när deras barn blivit utsatta för tex näthat eller nätmobbning är att ta bort mobiltelefonen från barnet eller förbjuda barnet att gå på "farliga ställen" på nätet som tex ask.fm. När det gäller mediefostran och nätikett, så borde de kanske hellre hjälpa, rådge och guida sina barn i hur man ska bete sig på nätet och skydda sig från riskerna där.

Men när det gäller alkohol, så kommer även lagen emot. Personer under 18 ska inte dricka alkohol. Det vet alla föräldrar, oavsett vad de själva gjorde som unga eller vad grannens barn gör nu. Till och med de föräldrar som köper ut alkohol åt sina barn vet det, men av olika anledningar väljer att göra det ändå (tex inbillar sig att om de skickar med öl med sonen, så är det det enda han kommer att dricka under hela kvällen, inget starkare). Det handlar alltså också om att vara "en bra mamma" och "vad ska folk tycka om ryktet går att mitt barn var full", förutom alla rädslorna. Alla föräldrar har sett tex videosnuttar av polisen från hur det ser ut vid dödsolycka där unga föraren hade druckit ett par öl - tex snurrar en sådan video på Facebook för tillfället.

Så att försöka övertala föräldrarna att få fara just till fester där DE misstänker att man kanske dricker alkohol är extra svårt om man redan en gång - två gånger i ditt fall - visat att man inte går att lita på. Det finns inga magiska ord att säga, och så låter de en göra vad man vill igen. Inte om de ska försöka vara "goda föräldrar" i alla fall. Okej en gång kanske en del föräldrar kan svälja, då kan de hoppas på att du tex mådde så dåligt i krapulan att du håller dig några år till. Men du "ljög" en gång till, sumpade din andra chans. Det spelar nog ingen roll för dem ifall dina andra kompisar "får" supa, det gör dem bara ännu räddare.

Både för att du ska få frihet att röra dig med kompisar igen, kanske tom fara på fest igen, så gäller det att jobba på förtroendet. Visa att du går att lita på. Det gäller inte bara stora saker, som att komma hem den tid du lovat, utan även att om mamma ber dig plocka upp dina kläder från golvet, så gör du faktiskt det också. Förtroende byggs av de små, vardagliga handlingarna, men bryts av de stora livsomvälvande. Så var den duktiga dottern, håll dig på bra humör, och var "genomskinlig" med ditt liv. Se, ju mera insyn i ditt liv som dina föräldrar får, desto mera känner de att de känner dig och har kontroll över ditt liv (alltså riskerna), och då vågar de lita på dig mer och snabbare. Så ta hem kompisar och häng med mamma och pappa istället för att låsa in er på ert rum och viska - och framhåll kompisarna i en positiv dager. Känner dina föräldrar dina kompisar bättre, så är det lättare för dem att släppa ut dig tillsammans med dem.

Tjata inte om saker, var inte gnällig och bli inte arg för alltmöjligt. Hitta inte på en massa orsaker till varför du inte gjorde fel när du söp. Däremot kan du gärna diskutera samhället, sociala regler och livet med dem (visa din mognad och djup, be om råd och förklaringar om ditt och datt mm), så att de kommer ihåg att du håller på att lära dig hur man lever livet och att du faktiskt lyssnar på dem också. Då kan de förhoppningsvis slappna av och såsmåningom ge dig lösare tyglar igen. Det är att investera i din egen framtid, till och med redan i vad du får och inte får göra nu i sommar. Du kanske inte får gå på nästa fest, men visar du dig trovärdig och tillförlitlig, så kanske du får gå på festen efter det.

Hoppas det här var till någon hjälp. :)

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna