Jag är så arg

Hej kära du

Nu har det tyvärr gått en tid sen du skrev frågan, förlåt att du måst vänta på svaret.

Kanske du sagt din mamma ett sanningens ord, eller så inte. Jag kan förstå att du känner som du känner, det skulle jag också göra. Man tycker ju att hon skulle kunna bete sig lite mera vuxet faktiskt. För som du skriver, vem har nu inte fått presenter nån gång som man inte direkt hurrat över, men man håller ju god min såklart. Man tänker på den som kämpat för att hitta på något fint att köpa.

Nu vet jag ju inte hur din mamma brukar vara annars. Är hon alltid lite negativ eller var det bara just på hennes födelsedag? Kanske hon hade en dålig dag, kanske hon råkade vara stressad eller uppjagad över något på jobbet eller kanske hon bara sådär annars hade "leidon" just då. Men om hon alltid eller för det mesta brukar vara lite gnällig och otacksam är det säkert något som hör till hennes natur, inte sagt att det är ok men ändå. Vi är ju så olika till våra personligheter, vissa är positivt lagda och väljer att alltid söka det positiva i allt, medan andra tycks söka det negativa och dåliga i allt. Det finns både och i allt, men man väljer ju själv vilket man låter ta över. En person som är väldigt negativ till sitt sätt brukar oftast ha det tyngre i livet än en som kan se de goda sidorna också. Så egentligen kanske din mamma mår väldigt dåligt innerst inne. Det är inte alls någon ursäkt för att uppföra sig dåligt men jag skulle tro att hon inte mår särskilt bra med sig själv. Sen är det ju svårt att veta hurudant förhållande dina föräldrar har sinsemellan, vissa par säger mera direkt och inte alltid så snällt till varandra medan andra är mera mjuka i sitt sätt mot varandra.

Men oberoende av vad som kan tänkas vara bakgrunden till din mammas beteende så är det nog bra att du tar ett snack med henne. Om inte annat så behöver du få sagt det du känner, så att du inte behöver gå omkring och bära på det. Säg att du tycker att hon kunde be din pappa om ursäkt för att han faktiskt hade svårt att hitta på en present åt henne och att du tycker att hon var onödig när hon började skälla sådär.

Det är inte lätt här i livet med alla våra nära och kära. Ingen reagerar perfekt alla gånger men vi måste få säga till om vi tycker att något går för långt.

Hoppas allt reder upp sig.

Varma kramar från ungdomsinformatören Sanna