Saken är den, mina föräldrar bråkar HELA tiden. De bråkar 24/7 i 3 veckor, sen beter de sig som världens käraste par i 3 dagar, sen brakar det sönder igen. Det är grova bråk dessutom, de kan skrika hur mycket de hatar varann och säga så fula saker att jag som barn börjar må illa av hur dom beter sig. Förr har de nog också bråkat men då "normalt". På sistone har det nått en gräns som jag och mina 2 syskon förstår att inte är normal, även om jag aldrig frågat hur mycket andras föräldrar bråkar.
Pappa spelar oberörd och låtsas typ vara "tuff".
Mamma blir helt konstig och typ onåbar. Hon kan fara bort och komma tillbaka först nästa dag, svarar inte i telefon, och när man frågar var hon varit när hon är tillbaka svarar hon typ "ingen vill ändå att jag ska bo här". Det säger hon till oss barn, även om vi inte har gjort något, och det tar EXTREMT sjukt eftersom jag älskar henne och behöver henne.
Vi barn blir alltid indragna, ofrivilligt. Eftersom mamma inte pratar måste man ju be pappa att skjutsa till träningar, skriva under prov mm. Då blir mamma sur och börjar skrika om att vi barn tar pappas parti fast vi inte alls gör det, och då börjar vi barn försvara oss och då blir det bara ännu värre.
De bråkar alltid så vi barn kan höra det, och jag och mina syskon har mer än 100 gånger bett dom gå nån annanstans, utan verkan. Vi har också försökt prata med dem, både då när de är såhär och de få dagar allt är som förut, frid och fröjd. De lyssnar inte, när de är osams blir de bara värre och oftast blir vi barn mer indragna. När de är normala såger de typ "glöm det som har varit och tänk framåt". Jag har sagt att jag tycker de borde ta professionell hjälp men det går inte alls, eftersom "de vet bättre än vi barn vad detta handlar om".
Detta tar väldigt hårt på mig och mina syskon. Vi försöker vara duktiga och hjälpa till hemma, men får ändå alltid höra hur hemska barn vi är och hur otacksamma vi är. Speciellt min lillasyster mår extra dåligt, och då vill jag finnas där för henne och vara stark även om jag kollapsar när som helst själv. Är livrädd att de ska skiljas, men ändå förvånad att det inte hänt än.
Det har inte alltid varit såhär. Vi är en jättesammansvetsad familj annars som brukar ha jätteroligt tillsammans. Men det senaste halvåret har varit allt annat. De dagar vi är sams är allt okej, men det är svårt att slappna av eftersom jag VET att det varar max en vecka i sträck.
De kan börja bråka för minsta småsak, men jag tror att det måste vara nån större faktor som är orsaken.
Nu till jul är det extra jobbigt. Jag kan inte vara i skolan och slippa tänka på hemmet. Alla pratar om vilka julklappar de ska få och vart de ska resa på jullovet och si och så. Jag brukar vara så, men i år har jag inget att se framemot. Vi brukar alltid fira jul ordentligt, men i år tvivlar jag på allt det. Jag hatar julen för första gången i mitt liv. Är ganska säker på att jag inte kommer få några julklappar heller, men det gör inget. Allt jag önskar mig är min familj hel igen.
Vad ska jag ta mig till??? :(
Hej :(
Tack för din fråga, starkt av dig att skicka in denna fråga, jag förstår om detta är jobbigt för dig och dina syskon, och speciellt nu när vi närmar oss jul. Det som du beskriver är absolut inte ditt eller dina syskons fel. Bråken som era föräldrar har är inte något du och dina syskon ska lösa, inte ska ni behöva leva under dessa omständigheter längre.
Det första som jag kom och tänka på när jag läste din fråga var, har du och dina syskon kontakt med era mor- och farföräldrar, dvs. mormor, morfar och farfar och farmor? Ifall ni har det, tycker jag ni ska berätta situationen för dem, alltså berätta om situationen till någon vuxen som du litar på.
Du skriver även att du pratat med föräldrarna men om du vill så tycker jag att du och dina syskon kan ställa krav på era föräldrar att de måste göra något för att få stopp på bråken, viktigt här är att låta dina föräldrar komma på vad, än en gång, det är inte er sak att lösa problemet, be dem t.ex. söka parterapi, familjerådgivning eller något som som får dem att komma tillsätta med hela situationen.
Sen om du vill ringa och prata med någon så rekommenderar jag Socialjouren, de svarar 24 timmar om dygnet. Det kan hjälpa när det kommer till frågor om barnskydd, familjekriser mm.
Telefonnumret är 06-325 23 47.
Hoppas du fick lite hjälp på traven och jag hoppas verkligen att allt löser sig.
KRAM och God Jul!
//Sammen
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar