Är det normalt att INTE vilja vara hemma på lov, helger, varadagar då man kmr hem från skolan?
Förr hade jag det besvärligt för min mamma har en väldigt kort stubin och blir arg för ingenting och hon skriker och ropar så jag brukar bli rädd och brukar låsa in mig på wc.
Ibland vet jag inte ens vad jag har gjort för att hon blir så arg,men då säger hon att det var jag som börja med att skrika!
Nu när det e jul så e det ÄNNU värre och jag blir så ledsen att det e såhär varje kväll..
Hon slåss inte mot mig men hon skriker och jag skulle säga att det e ännu värre :(
Nu ikväll så skrek hon att jag akulle sjunga (jag har två konserter framför mig) och jag sa att jag inte ville och kunde för att hon hade ropat så hårt att jag blev ledsen och alla människor vet att det inte går att sjunga om man e ledsen, gråter och hulkar på rösten.
Men, då blev hon ännu argare och skrek att det e mitt eget fel att jag måste öva nu då jag inte har övat på dagen (jag hade övat och hon hade suttit och lyssnat!!!)
Och att jag bara låtsas vara ledsen så att jag slipper öva!
Man kan inte säga emot min mamma för då kan det bli ännu värre så jag sjöng med gråten i halsen och hulkade mig fram. Men hon var ändå inte nöjd men jag sprang ändå till min säng.
Hon tror att allt e mitt fel och att alltid då det blir bråk så har jag startat det??
Jovisst, kan jag vara besvärlig och ropa jag oxå. Men då borde hon ju ha förnuft att prata igenom problem istället för att få.mig att gråta varje kväll??
Hon är en sådan otroligt snäll mamma och hon är en sådan mamma som alla önskar sig! Hon är jättesnäll hela tiden!
Men nu somsagt på senare tid så har hon blivit så arg...
Jag vet att många kmr veta att det är just jag som har skrivit denna text..tyvärr.
Jag vill vara anonym men man kan inte undvika att människor jag känner kommer veta att det är just jag som har skrivit denna text.
Men, jaaa... Vad ska jag göra så att hon kan börja fatta att det inte leder ngn vart att skrika? :(
Ville bara skriva av mig.
mnbvcxz
Ungdomsledaren Lina svarar
Hej vännen!
Vad trist det låter med din mamma. Men du skriver ändå att hon är den underbaraste i världen, så vi förstår inte riktigt om det är så att hon börjat skrika på det här sättet bara den senaste tiden? Eller om det alltid har varit så? Om det är så att det bara är nu på senare tid som hon skriker så här, så funderar vi om det är något oväntat som har hänt i hennes personliga liv den senaste tiden? Något med hennes arbete eller med andra personliga relationer? Kanske du kan fråga henne om det. Det kan ju vara så att hon är ledsen, chockad eller arg över något som du inte vet om, och så går det ut över dig.
Oberoende av har hon ingen rätt att låta det gå ut över dig, och sättet som du beskriver din situation på, låter höra att situationen har gått för långt. Tror du att ni båda kunde sätta er ner och prata om saken? Kan du säga till din mamma, hej, jag skulle vilja prata med dig om en sak, och då berätta för henne samma sak som du har berättat här för oss? För det är nog viktigt att ni hittar någon lösning på det här problemet, det kommer ju inte att funka i längden. Din mamma har ingen rätt att få dig att börja gråta. Sedan är förstås tonåren en tid då man som tonårsdotter ofta kommer ihop sig med sin mamma, tror du att det kan vara en delorsak?
Om det känns för tungt att säga allt det här rakt ut till henne, så kan du kanske försöka dig på att skriva ett brev eller ett email till henne där du beskriver dina känslor, om att du inte längre vill vara hemma kvällstid pga att hon skriker så mycket. Försök var konsekvent och utan att anklaga henne i ditt brev, och berätta bara helt sakligt hur du känner det. Att du vill hitta en lösning på problemet, och att du inte längre vill gråta eller låsa in dig på WC pga henne.
En annan lösning skulle vara att ni tillsammans går till en familjeterapeut. Det är bra på så sätt att ni får en utomstående som förmedlar mellan er, och som kan hjälpa er båda att förstå den andra. Det skulle vara viktigt att hitta ett annat sätt att kommunicera på än genom att skrika, och ett första steg är nog att ta upp saken med din mamma.
Det är ju inte ditt fel att hon skriker, men det finns kanske inte så många andra lösningar nu än att ta upp det med henne.
Hoppas att allt blir bättre snart!
Styrkekramar till dig från oss här på Decibel!
Skriv gärna till oss igen om ingenting förändras efter att du pratat med din mamma.
Hälsar Ungdomsinformatören Lina
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar