För ungefär 4 månader så skicka en underårig släkting till mig en bild på hans snopp på snapchat åt mig. Jag blockerade då han på snapchat och berätta inte det för någon eller tänkte egentligen inget speciellt extra på det, tills för nån vecka sen då personen fyllde år och min familj skulle på hans kalas men eftersom jag tänkte att det skulle bli stelt och se han eftersom jag inte har träffat han sen det här hände och inte vet hur han skulle reagera så valde jag att inte följa med. Jag berättade då för min bror om vad som hade hänt och han tyckte att jag skulle berätta för vår mamma eftersom det är sexuella trakasserier och att det absolut inte är okej.
Jag hade egentligen inte tänkt berätta det för någon eftersom det inte är en stor grej för mig och inget jag mår dåligt av, det ända som jag har börjat tänka på är att eftersom jag är släkt med den här personen så kommer jag ju antagligen att behöva träffa han igen någon gång, jag kan ju inte gömma mig för evigt från honom. Så nu vet jag inte vad jag ska göra, om jag berättar det förstår antagligen folk runt omkring mig varför jag inte vill träffa honom och då inte tvingas göra det heller men om jag inte berättar så kanske folk bara tycker det är konstigt att helt utan anledning sluta träffa honom. Men om jag berättar så känns det som att det skulle bli en jätte stor grej och att alla skulle fråga hur jag mår och göra det till en stor grej och ja det är ju det men det är inget som berör mig så skulle inte orka med allt drama och att hela släkten skulle veta det. Dessutom om jag berättar det så blir det stelt nästa gång jag ser honom ändå. Samtidigt så har han inte haft ett så enkelt eller lätt liv att det känns som att jag skulle förstöra hans liv ännu mer om jag berättade om det. Jag undrar också vad lagen säger om det här? Som skulle man kunna få något straff när jag egentligen inte har något bevis för det här (dock vet jag att alla i släkten skulle tro på mig men det är ju fortfarande inget bevis till polisen) och är det något skillnad då personen är släkt med mig? Tack för svar:) .
Brottsofferjouren Nathalie Wingren svarar
Hej på dej!
Vad bra att du hör av dig och frågar om råd, för det här är verkligen inte något du ska behöva bära själv. För precis så som din bror sagt är detta inte okej och det kan handla om sexuella trakasserier när han har skickat nakenbilder som du inte velat ha. Skönt att du ändå kunnat lägga det bakom dej och inte mår dåligt av det, men jag förstår absolut att det nu känns lite stelt och konstigt att träffa honom men precis som du skriver är det något som blir svårt att undvika eftersom ni är släkt. Däremot vill jag att du ska försöka fokusera på att det ju är han här som ”gjort bort sej” och inte du och det ska inte behöva påverka och hindra dej från att träffa din släkt. Och är du säker på att det skulle bli en stor grej om du t.ex. skulle berätta åt din mamma? Kanske inte hela släkten behöver dras in i det men kanske det vore bra att någon av dina närmaste vuxna vet och har bättre förståelse varför det kan kännas lite obekvämt för dej på släktträffen. Om du och den här släktingen har en bra relation kanske du också kan kontakta honom och förklara att det här kändes inte okej för dej, och att han kan råka i trubbel om han sänder nakenbilder åt andra som inte villa ha dem.
Angående lagen så är din släkting så kallad straffskyldig när han är över 15 år, det betyder att han kan få ett straff t.ex. böter om polisen utreder saken och anser honom skyldig. Det att ni är släkt påverkar inte saken hos polisen.
Däremot låter det som att din släkting inte vet var gränser går och kanske är i behov av hjälp angående gränser när det kommer till sexuellt beteende och vad som är okej och inte. Jag förstår om det känns som att du skulle göra hans liv jobbigare om du anmäler, men försök istället se den från den sidan att han kan få den hjälp han behöver om det anmäls och blir följder samt att du visar att detta inte var riktigt okej mot dej. Om du känner att du vill anmäla kan du endera anmäla elektroniskt via polisens hemsida eller gå till närmaste polisstation, du kan ta en vuxen eller någon från Brottsofferjouren med dig. När det kommer till bevisningen så är det förstås svårare att reda ut om det inte finns skärmdumpar osv., men dina ord och din berättelse är ju också bevis. Det är förstås omöjligt att säga vad polisen sedan tar för beslut (t.ex. om han får böter eller de lägger ner fallet) när de har utrett det hela, men du kan iallfall känna att du har gjort vad du kan. För att bli dömd för sexuellt antastande, det som man ofta kallar för sexuella trakasserier, krävs ofta att man har rört alltså tafsat på någon. Men det löns alltid att anmäla iallfall så är det polisens sak att reda ut om det klassas som brott eller inte, och oberoende är det ju som sagt ett beteende som inte är okej och jag tror att det vore bra för honom i längden att någon säger ifrån och visar åt honom när han gör saker som inte är passande genom att det får följder.
Fundera över detta och om du vill diskutera saken mera eller få hjälp och stöd i att anmäla så kan du vara i kontakt med Brottsofferjouren på nummern 116 006 må-fre kl. 12-14 för hjälp på svenska.
Sköt om dej och hoppas du får en riktigt fin jul!
Mvh. Nathalie Wingren, Brottsofferjouren Vasaregionen
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar