Jag behöver hjälp att ta mig vidare.
Min mamma jobbar hela tiden, är stressad hela tiden och jag vet inte när hon senast varit ledig. Hon är helt utbränd och mår inte bra, men ser det inte själv. Hon har på senare tid också klagat över att hon har ont i hjärtat, vilket ju absolut tyder på att hon behöver varva ner.
Jag och mina syskon har försökt prata med mamma och säga att vi är oroliga för henne. Vi har sagt att vi vill att hon söker hjälp men hon säger att det inte behövs och blir arg på oss för att "vi inte uppskattar henne" och för att vi enligt hon påstår att hon skulle vara - uttryckt med mammas egna ord - "dum i huvudet och en dålig förälder". Jag och mina syskon är bara oroliga och vill mammas bästa, eftersom vi inte kan hjälpa henne.
Vart kan jag vända mig, så att någon typ skulle kontakta mamma? Hon behöver hjälp asap eftersom hon kommer krascha helt snart. Det är ledsamt att se sin egna mamma på det här sättet.
Tack för hjälpen
Ungdomars anhörigrådgivare Anna svarar
Hej!
Det är helt förståeligt att ni är oroliga för mamma och som det låter så mår hon inte så bra. Det kan kännas svårt att få sagt det man vill och att den som mår dåligt lyssnar. Ett bra tips är att tala om den egna oron. Jag är orolig för dig eftersom..
När man utgår från den egna oron har en annan människa svårt att bli arg på en eftersom det är din oro och inte hennes.
Om hon fortfarande tycker att det inte finns själ att vara orolig kan du/ni försöka fråga och få henne att fundera på vad hon kunde själv göra för att orka bättre.
Det är nog er mamma som behöver inse att hon behöver stöd och hjälp för att orka. Det är svårt att få hjälp åt någon som inte vill bli hjälpt. Jag vet personligen hur svårt det är när ens egen förälder inte inser att hen behöver hjälp, den känslan är svår och jobbig för man vill ju att ens förälder skall må bra.
Ni kan försöka tala med henne att om hon inte söker hjälp för sin skull att kan hon göra det för er skull att ni inte behöver vara så oroliga över henne och för att ni vill att hon skall må bra och orka bättre. Att hon säger att hon inte vill söka hjälp för att hon inte är dum i huvudet så är kanske ett tecken på att hon är rädd för vad andra människor tänker om henne. Men man söker hjälp för att man ibland i vissa livsskeden inte klarar av allt själv och det är helt okej. Ingen absolut ingen dömer en för att man söker hjälp.
Det är alltid svårt att se en anhörig må dåligt och hur mycket man än skulle vilja hjälpa så går det kanske inte eller så går det väldigt långsamt och därför är det också viktigt att ta hand om sig själv. Det att ni är oroliga för henne och stressar upp er för henne påverkar också ert mående negativt. Om du/ni vill tala mer om hur detta påverkar dig/er så kan ni kontakta FinFami Österbotten som är en anhörigförening.
Hoppas saker och ting ordnar sig
Kram
Anna, FinFami Österbotten
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar