Rädd varje dag för död

Hej på dig. Det är bra att du skriver hit om din situation och väldigt bra att du har fått upp kontakt med din skolpsykolog, du kan gärna gå dit flera gånger om det känns så. Det måste vara jätte tungt för dig att gå omkring och bära på en så stor rädsla och oro för någon som är så nära dig. Döden är ett jätte stort och tungt ämne, som få pratar om fast det är det mest naturliga i världen. Något som alla både har, har haft och kommer att ha att göra med. Döden är egentligen nära oss alla hela tiden, och den hör till allt liv. Den är bara så svår att förstå att den lätt skrämmer en, just för att den är så obegriplig, och för att man är rädd för saknaden av personer som är viktiga för en.

Det är också helt förståeligt att det känns svårt att lämna den här personens sida, då du är rädd att hen kan dö närsomhelst. Här kan det vara viktigt att också försöka minnas vad den här familjemedlemmen skulle vilja och önska för dig. Hen vill säkert att du har det så bra som möjligt och att du kan njuta av din hälsa och ditt liv. Att du tänker på hen, men inte glömmer dig själv. Rädslan är naturlig, och den kommer troligen att stanna en tid, så du kan försöka att också nyfiket fundera på den och försöka tänka att det är okej att känna så. Och tänk också på de personer som är viktiga för dig just nu, också dig själv, som är nära dig, som är friska och som du har och du kan få stöd, närhet och kärlek av. Fortsätt prata om döden, om dina känslor och tankar kring den och fråga hur andra upplever det. Tillsammans med andra får man stöd och ens rädslor blir lättare och man ser att det också finns mycket liv.

Jag önskar dig all kraft att orka och se framåt!

Psykolog Helena