Tillit + självförtroende

Hej Svag?!

Voj vännen ); Vi ska strax besvara din fråga, men jag har åtminstone redan skickat den till Mikael, vår polis. Det för att han ska kunna berätta vad du kan göra om det händer igen, om du blir kontaktad av den här typen igen. Så svar är på kommande, gumman! <3 <3 <3

Hälsar ungdomsinformatören Liselott

Här från Mikael:

Grundregeln med allting på nätet är att det du inte gör i riktiga livet skall du inte heller göra på nätet. Det som är ännu värre med nätet är att det dessutom med största sannolikhet blir där för all evighet, så man borde vara extra uppmärksam och försiktig med vad man gör.

Att klä av sig inför webcamen eller vilken annan kamera som helst är någonting man verkligen skall undvika. Risken är väldigt stor att de här videona och bilderna hamnar i fel händer, medvetet eller omedvetet. Ur brottssynvinkel är det personen i andra ändan som gör sig skyldig till brott om hen utnyttjar materialet på något sätt utan tillstånd av den som blir filmad. Om det är fråga om underåriga är brottet grövre. Att börja hota någon med att man sprider det vidare om man inte klär av sig mera är ett vanligt knep som personen i andra ändan utnyttjar. Fenomenet kallas ”sextortion”, ett ord sammasatt av sex och extortion (=utpressning).

Blir man som underårig utsatt för någonting sådant här så borde man absolut berätta det för föräldrarna eller någon annan vuxen person som man litar på. Man kan också vända sig direkt till polisen. Polisen reder sen ut brottet, men materialet som kommit ut på nätet finns det aldrig nån garanti för att man kan få bort.

Mera av Liselott:

Nu vet vi ju inte vad som hänt med filmerna han sparade av dig; har han raderat, har han spridit dem vidare till "fel" kretsar, finns de ute på nätet någonstans. Men oavsett, om han kontaktar dig igen - eller du har kvar material av honom (chatthistorik, namn, profil, skärmdumpar, bilder - precis vadsomhelst digitalt) - så lönar det sig att du direkt kontaktar polisen! Sätt fast ett privat meddelande åt vår polis Mikael, han är nätpolis här i Österbotten och kan hjälpa dig vidare och stöda dig. Här finns han: https://www.facebook.com/konstapelmikael.appel Han har en kvinnlig kollega också, Johanna, ifall du vill prata med en tjej: https://www.facebook.com/konstapeljohanna.westerlund?fref=ts Vännen, det är mycket möjligt att han utsatt andra tjejer för samma behandling som dig, och då behöver polisen (kanske gemensamt med andra länders poliser) få ihop så mycket bevis som möjligt mot honom för att kunna få fast honom och få honom att sluta. Det spelar ingen roll att det är ett tag sedan det här hände eller att det var du som lät dig filmas, det var HAN som begick ett brott! Så snälla söta, fundera på att prata med polisen - och absolut om han kontaktar dig igen. Din mamma hjälper dig säkert.

Och vet du, det här är inget som du ska fortsätta sparka dig i huvudet för och straffa dig själv för. Du vet att du gjorde fel, men vi gör alla fel nu som då, även mot bättre vetande. Nu är det dock över, gjort är gjort. Du lärde dig ju verkligen en läxa av det här - och säkert var det också mycket tack vare att din mamma blev så arg, ledsen och besviken på dig. Det sved. Ibland lär man sig allra bäst när det svider ordentligt. Speciellt när det är någon betydelsefull som blir arg. Minns dock att ilska ofta bottnar i rädsla, att hon troligen blev väldigt orolig för allt som skulle kunna hända dig - och hade hänt dig - och när man är rädd eller chockad eller förebrår sig själv, så vänder man det ofta till ilska. Vuxna tänker ofta också saker i stil med att "hon borde ju ha vetat bättre, hon borde ju ha förstått vad det här skulle leda till..." och glömmer att saker och ting bara händer ibland (speciellt för unga), att det ju inte var meningen att det skulle bli så här och att du trodde att du hade kontroll över situationen. Du trodde säkert aldrig att något sådant här skulle kunna hända just dig eller att det kan vara så farligt som det brukar tjatas om. Men ibland är det det och ibland får man betala. Det är ju också så lätt att vara efterklok. Och jo, du upplever det som om du svek henne, men förtroende kan växa tillbaka. Tiden läker även sådana här sår - det kräver bara en del jobb.

Som sagt, du lärde dig en enorm läxa nu och även om det tog hårt på självförtroendet och samvetet, så har du säkert växt minst lika mycket av det som människa, i din personliga utveckling. Och den här erfarenheten kommer att skydda dig från att göra andra "dumheter" i framtiden. Du kommer inte bara att göra allt för att slippa se den där blicken i hennes ögon igen, utan använda de här erfarenheterna på hela livet. Du kommer att tänka mera förnuftigt och på konsekvenserna och det är värdefullt - akta dig bara för att bli rädd för att tex lita på folk, öppna dig för folk eller till och med bli kär. Alla killar är inte skitstövlar!

Försök att INTE låta det här dra ner på din självkänsla (= att känna sig värdefull no matter what). Svag självkänsla kan i värsta fall göra så att man inte respekterar sig själv lika mycket längre, att man lättare gör dumheter bara för att man inte innerst inne tror att man är värd något bättre. Försök istället att vända det här så att du inser hur värdefull och älskvärd och viktig du är, någon som förtjänar respekt och hänsyn både från andra och från dig själv. Du är inte ett föremål som någon annan kan kräva att se, får ha åsikter om eller som ska ge någon annan tillfredsställelse. Ingen har någonsin rätt att utöva utpressning på dig som han gjorde. Så vännen, om det är så att du exempelvis klätt av dig inför andra via webcam förr för att få uppmärksamhet, komplimanger, uppskattning osv, så fundera på hur du kunde få samma känslor på andra, mera hälsosamma sätt istället. Jobba på att stärka både din självkänsla och ditt självförtroende - och ha lite självmedkänsla med dig själv, smek dig själv på kinden mentalt och trösta dig själv med att alla gör vi bort oss emellanåt och att det nog går över. Behöver du stöd under det här jobbet, fler knep och tekniker och någon som påminner dig om hur värdefull du är, så prata med din mamma. Skolkuratorn går också bra. Visa fast det vi skrev här, om du vill få en lätt start på samtalet.

Jag är så ledsen över att det här hände just åt dig. Visst kunde det ha gått värre, men redan den här upplevelsen är inget jag skulle önska någon överhuvudtaget. Men jag tror på att du lyckas använda det här för att växa som människa, lära dig om livet och bli starkare och förståndigare av erfarenheterna. Jag tror på dig!

Stoooooor kraaaaaam, hälsar ungdomsinformatören Liselott