Onanering

Hej och tack för din runkfråga.

Det är hälsosamt att runka, onanera. Men samtidigt ger det en sån hormonrusch att fast du känner dig avslappnad efteråt så kan humöret också sjunka, du kanske känner dig kraftlös och känslor kommer upp till ytan. Att vara kroppsligt nära sig själv är intimt också på ett mentalt plan. Visst kan onani ge en energikick av glädje, man kan få extra inspiration. Eller så vill man bara vila ut. Det är nog bl. a. därför onani är hälsosamt, det är en sann stund där också tyngre känslor vågar visa sig i människans sårbarhet. Svåra känslor har ofta ett budskap. Vad säger den äckelkänsla du får om dina behov, vad du önskar och hoppas på eller saknar?
Kanske du behöver måna om dig själv mera? Att runka är en bra start för att sedan ge tid åt sig själv och kroppen, ta en dusch och tänk goda tankar om dig själv, utveckla en inre dialog med dig själv, att du tycker om den du är och ditt kön, dricka gott vatten, äta lite torkad mango eller russin som höjer blodsockret och ta en tupplur. Låt onanin bli en fysisk och psykisk kärlekshandling du ger åt dig själv.

Sen kan ju ens personlighet spela roll, somliga människor tycker det är jobbigt med kroppens naturliga kladd så som säd och svett. Andra trivs med det jättebra. Det går att öva på den inställning man skulle vilja ha till sina egna (och andras) kroppsvätskor.
En djup äckelkänsla kan ha djupa rötter i så tidig barndom att du inte minns, t. ex. de som vårdat dig som bebis förhållit sig till dina bebisburpningar, bajs och kiss, snor och drägel. Och då har det ju handlat om hur de som pysslade om dig hade det med sin egen barndom och sina närmaste vårdares attityder. 

Nuförtiden tänker man mera att svåra känslor t. ex. äckel inte går att resonera bort på ett rationellt sätt, utan man behöver lugna ner nervbanorna och komma i harmoni med sitt parasympatiska nervsystem och det som kallas det polyvagala systemet, vagusnervens funktioner. Det går inte helt och fullt att kognitivt resonera bort obehag. Men det går att möta det och linda in det i allt som gör människan väl på nervbanenivå. Lugna gungningar, humma och sjunga, smeka hela sig själv, andas djupt och lugnt, dansa och slappna av, gå ut i naturen och kanske se sig i spegeln och prata högt med sig själv: "Jag tycker om mig", "jag är bra som jag är", "vad jag är underbar".

Det här kanske inte hjälper genast, men ge det ett halvår av regelbunden runktid, egentid, egenkärleksord. Något kommer att bli annorlunda. Och det går alltid att utforska mer om hur runket påverkar en själv positivt och negativt. Att lära känna sig själv och sin sexualitet är det äventyr som räcker hela livet, var nyfiken på dig själv och hur du fungerar och varför? Att börja nysta i varför onani inte känns enbart superbra är en utmärkt början till självkännedom. Jag vill gratulera dig för ditt mod och din nyfikenhet. Lycka till och återkom med frågor, funderingar då det känns så.

Ha det så bra, önskar Monika Pensar