Ex-vänn

Hej ensam!

Ursäkta att du fått vänta så länge på svar, för jo, precis som du skriver så brukar det ju ta några dagar för oss att hinna svara. Nu har det dessutom kommit fler frågor de senaste månaderna än nååågonsin tidigare och vi skriver så tangentborden glöder för att hinna med. Det är bra att Decibel är så välanvänt och populärt bland er ungdomar, men precis som du också skriver, så finns vi bara "på nätet" medan tex en kurator finns irl. Att kunna prata med någon f2f är alltid bäst, det är klart, för text är ju också så "platt". I en diskussion ansikte mot ansikte så är de sagda orden bara 10% av all kommunikation (resten är kroppspråk, tonläge, ögonkontakt osv), så text kan så lätt missförstås. Inte kan man heller skriva lika snabbt som man talar :) Men vi ska göra vårt bästa för att ge dig lite tips, råd och tröst för att bota din ensamhet med. Och visst är det bättre att få ett svar av oss än inget svar alls.

Gamla vänner saknar man alltid som mest när man känner sig ensam överlag. Gamla vänner tror man att ska förstå en på ett speciellt sätt, man har en gemensam historia och man känner varandra och det kan kännas tryggare än att försöka hitta någon ny vän. Det ljuvliga med många gamla kompisar är att man just därför kanske lättare hittar tillbaka till varandra än vad man kan hitta nya vänner. Visst kan man bli jättebra kompis med en ny människa på en kort stund, men det händer ofta att man "klickar" med en gammal kompis igen efter en lång paus och så känns det som om man aldrig varit ifrån varandra. Visst, saker kan ha hänt medan man var ifrån varandra och troligen har båda växt och mognat mentalt. Men det som gjorde att man blev vänner första gången finns förhoppningsvis kvar även nästa gång. Ibland blir man till och med bättre vänner efter en paus, eftersom båda fått perspektiv på vänskapen och uppskattar den mer nu.

Ne, det här behöver inte alltid vara fallet. Under livet så kommer vänner att komma och gå, vissa växer man ifrån, andra blir man osams med och så kommer man att träffa nya människor som man "klickar" med eller som man långsamt men säkert blir god vän med. Vissa vänskaper håller inte i längden. Kanske var man för olika, kanske fann man aldrig den där nära kontakten eller så kan det gå som det kanske lite gick för er, att vänskapen blir för ensidig. Det var oftast du som tog initiativ till att hänga tillsammans. I längden kan det bli jobbigt när det är så där ojämnt, det kan börja kännas som om man ger mer än man får, att det är orättvist eller att kompisen bara vill vara med en när det passar henne. Sådant kan ändras till en ny gång - eller så är man tvungen att införa nya "regler" för vänskapen. Säga som det är, att man inte vill vara den enda som tar kontakt utan att vänskapen borde vara "åt båda hållen" för att den ska funka. De flesta saker går att lösa bara man pratar om det.

Men om ni kan bli vänner igen kan du inte veta innan du provat. Och det kostar inget att prova! Det kanske känns som en hög tröskel att ta sig över nu, eftersom du är blyg, men försök att inte göra en större sak av det än vad det är. Även om hon inte skulle vilja vara vän längre så betyder det inte alls att DU är misslyckad eller tråkig eller en dålig vän. Det är ju hennes förlust om hon inte kan inse vilken skatt det är att ha många vänner. Man kan vara bra kompis med många personer här i världen och att välja bort någon är bara idiotiskt.

Däremot behöver du ju inte lämna ut ditt hjärta åt henne direkt att vårda eller trampa på om hon så vill. Du behöver ju inte säga "jag är så ensam, snälla bli min bästis". Ha inte en ömklig, bedjande ton, fråga inte om ni är vänner längre som om det skulle vara helt hennes beslut. Ne, ta och skicka ett glatt meddelande åt henne på Facebook bara. Säg att du plötsligt mindes någon viss grej ni brukade göra tillsammans eller något som ni var med om tillsammans en gång och att du därför kom på att du skulle höra av dig till henne och se hur hon har det. Det "betyder" inget annat än att du kanske växt till dig och är en så pass stor människa att du inte går omkring och grämer dig eller tycker illa om folk i ditt förflutna. Det visar att du inte är blyg utan däremot öppen och vänligt inställd till vänskap! Du har "råd" att ta kontakt och du har råd att bjuda på dig själv - så sitt inte och vakta ditt hjärta och fega ur bara för att skydda dig från risken att hon skulle dissa dig. Dissar hon dig så betyder det bara att hon missar sin chans - och eventuellt att hon inte växt till sig eller inte är en så himla bra kompis själv heller, vem vet.

Precis som i kärlek, så måste man också VÅGA inom vänskap. Precis som i kärlek så kan man inte vinna något om man inte vågar riskera något. Kanske risken du måste ta nu för att slippa vara ensam är att söka dig ut bland människor och ta den första kontakten själv. Vi slår vad om att det finns andra tjejer från din skola, kanske till och med i din hemby, som också känner sig lite ensamma nu i sommar, som också så väldigt gärna skulle vilja ha någon att hänga med, fara till stranden med eller gå på stan med. Men kanske de inte vågar. Och kanske de inte heller inser hur himla lätt och snabbt det kan gå att bli vänner. Kanske det bara behövs ett "hej" på Facebook, ett "vad gör du?", ett "vill du hänga med mig till simstranden imorgon?" Att få vänner behöver inte vara svårt alls! Den enda som brukar göra det svårare än vad det är är en själv! Du själv är din största fiende! Så försök att sträcka dig lite utanför din egen blyghetsmur och se vem som redan står på andra sidan om muren!

Hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna