feel so alone.

Hej xoxo!

Voj vännen, ja vi förstår hur det känns att kämpa mot ensamheten. Vi har också varit mer eller mindre ensamma under perioder. Men det lustiga med de perioderna är just att vi nu i efterhand kan dels se att det faktiskt bara var perioder. Tex behöver inte alls en blyg och tystlåten "panelhöna" inte längre vara det i gymnasiet eller under studietiden. Det kommer nya människor emot en i livet och man förändras dessutom själv hela tiden. Att vara blyg är absolut ingen livstidsdom, det går absolut att ändra på. Även medfödda egenskaper kan man väldigt långt jobba bort om man bara vill.

Dels hänger allt på en själv. Det har vi också lärt oss med åren, att ingen kommer att komma och "rädda en" från den situation man befinner sig i, man måste rädda sig själv. Det betyder kanske i det här fallet att det inte hjälper att sitta tyst och förstulen på en bänk i skolkorridoren och förvänta sig att bli upptäckt och omtyckt av någon. Man måste stiga upp från bänken och gå fram och prata med folk. Eller chatta, eller ringa, eller sjunga eller vadsomhelst som nu krävs. Med ett ord: man måste själv ta kontakt med folk. Det finns ingen genväg runt det här. Vill man få vänner måste man själv våga försöka bli någons vän!

Jo, lättare sagt än gjort, kanske du tänker nu. Men det är superlätt att hitta på ursäkter till varför man inte vågar gå fram till en random tjej där i skolkorridoren och prata om vädret eller skolmaten. Det är superlätt att tveka så länge att chansen går förbi och den där tjejen börjar tala med någon annan. Det är superlätt att stressa upp och skrämma upp sig själv med allt som kan gå fel och alla sätt man kan göra bort sig på. Det är svårare att våga den där första gången, och därför blir det lätt att man fastnar i sin egen blyghet. Och hr man fegat ur en gång så blir det ännu svårare nästa gång att våga öppna munnen och prata med någon. MEN, om man en gång vågar ordentligt börja prata med någon, vågar öppna upp och bjuda på sig själv och vågar fortsätta prata trots hjärtklappningen, handsvetten och tunghäftan, så blir det mycket lättare nästa gång. Och ännu lättare nästa gång. Du vet det där fantastiska självförtroendet och självkänslan som alla predikar om? Det är SÅ HÄR som man jobbar på dem och bygger dem starka ;)

Så ta och läs lite av våra sidor om Självkänsla och självförtroende och om Hur man får nya vänner, och så GÖR du så som vi säger! VÅGA ta kontakt med folk. Det är nyckeln! Låt dig själv knacka sönder ditt skal och komma ut! Ingen annan kan söndra skalet åt dig, och det kanske inte går över en natt eller som genom ett trollslag - du måste jobba på det och anstränga dig - men vi lovar och svär att det är värt det! Och för varje sak du vågar kommer du ett steg längre ifrån depression!

Så imorgon i skolan: börja prata med minst en tjej där i skolan! Fråga fast om hon ser på svenska Idol och vilken hennes favorit är i så fall!

Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna