Jo, den frågan har jag funderat på många gånger.
Jag ogillar födelsedagar ändå.
Problemet är att när min kompis fyllde år så kom jag på iden att vi skulle göra en överraskningsfest åt henne och det var jätte kul att planera den, det blev jätte lyckat :D
Men först försent kom jag på att vi antagligen kommer att överraska resten av kompisgänget inklusive mig...
Vad har jag gjort?! HJÄLP!!
Jag tål inte ens TANKEN på att kompisarna och min mamma skulle gå bakom ryggen på mig och planera hur de ska göra en överraskningsfest åt MIG.
Låt oss säga att jag kommer hem, de skriker grattis och de har special beställt en tårta med något tema som passar in på mina intressen, de ger min en present och ett kort där de har skrivit ner äckligt positiva saker om mig (jag kanske eldar upp det senare...)
sen ska jag låssas läsa texten (läser såna kort först då jag är ensam så jag kan gråta ifred eller vad jag nu gör), bli rörd, tacka dem, säga vilka underbara vänner jag har. Blablabla, rena drömmen eller hur?
Nej, det är en mardrömm!
Jag vill inte! NEJ.
Åh, vad skall jag göra?!
Jag kan ju inte precis säga: Höni, jag förbjuder er att överraska mig då jag fyller år.
För det första skulle jag måse hota dem ordentligt för att de skulle ta mig på allvar och för det andra skulle min mamma vara väldigt fundersam varför jag inte fick en fest.
Att få en överrasknings fest på min B-day vore förfärligt men jag skulle kanske genomlida festen på en annan dag...
Asså jag känner mig jätte onormal!
Samma sak hände förra året, grät i en vecka och var jätte rädd för om de skulle göra sånadär plakat och lägga upp det på insta med en lång text på varför jag är bra vän (som tur fick jag dem att fatta att jag inte ville ha såna. Fast det tog länge).
Jag tänkte skriva hit även då men vågade inte.
Födelsedagen blev som jag ville egentligen.
Ingen kom ihåg mig förutom släkt och två vänner.
TVÅ. Jag hade förväntat mig minst 10 men okej, jag grät väl en skvätt men var ändå jätte lättad, jag kunde andas ut.
(Jag hade raderat alla mina födelsedagar på sociala medier och höll tyst om det. Om man vill få grattis måste man tydligen påminna personer om det. FYFAN! Jag som är så noga med andras födelsedagar. MAN SKA INTE BEHÖVA PÅMINNA EN KOMPIS OM ATT MAN FYLLER ÅR DEN DAGEN. ÄÄÄÄÄÄÄ. Jag ville se vilka äkta kommer ihåg min födelsedag och inte genom påminnelser på fb -> fejkat)
Jag förstår inte varför man firar en för att man föddes för X antal år sedan. JEJ. Det är historia och hör till det förgångna.
Jag behöver inte t.ex en ny dator för att jag ofrivilligt ploppade ut ur mamma för ett X antal år sedan.
Att man har fest när man föddes och när man blir ett år förstår jag osv men NU!
Efter 15 år så är det uttajtat.
Människor säger vid 50 års åldern (om inte före?)att de inte behöver få saker, att ett grattis duger. Då lyder man det ganska så bra bara att man köper något smått och inte gör så jätte stor sak av att hen fyller då, fast det beror ju på personerna.
Jag säger det nu.
Hej, jag ska fylla 16 år och jag vill inte ha en överraskningsfest och få en massa onödiga prylar, ett grattis räcker :)
Vem skulle tro dig? 16 år! Ett ungt barn som är förvirrat, såklart att hen ska ha fest!
Så ja...
Vad ska jag göra åt att jag inte vill ha en överraskningsfest och en massa fejkad uppmärksamhet.
Jag gråter seriöst av självaste tanken.
Vad skall jag säga till kompisarna för att minska mitt lidande?
Åh, vad skall jag göra decibel!
Vad jag helst vill? Jag skulle helst vila vara ensam den dagen, tacka för de grattis jag får. Done. onormalt barn
Ungdomsinformatören Liselott svarar
Socionomstuderande praktikanten Sofia svarar
Hej!
Vad bra att du skrivit till oss, det behöver du inte tveka att göra och till oss kan du alltid känna att du vågar skicka en fråga. Vi svarar på alla frågor och kom ihåg att det inte finns några dumma frågor :)
Historien bakom att vi firar födelsedagar är att för länge länge länge läääänge sedan trodde man att onda andar var extra farliga på någons födelsedag, därför skulle personen som fyllde år skyddas av familjen och vännerna. Detta gjordes bäst med skratt och fest. Om gästerna hade med sig presenter till den som fyllde år, var det extra bra. Denna tanke försvann sedan och någon gång på 1800 talet började "vanliga människor" fira födelsedagar. :)
Födelsedagen firas ju för att en person blivit född just den dagen. Det är ändå upp till var och en om man vill fira sin födelsedag eller inte.
Du skriver att du absolut inte vill att dina kompisar och din mamma skall överraska dig på din födelsedag, men att det skulle gå om festen var någon annan dag. Kan du berätta åt din mamma och dina kompisar att du påriktigt inte vill att de skall ordna en överraskningsfest åt dig den dagen du fyller? Kanske kan ni istället ha knytkalas med dina kompisar? Alla tar med sig något gott att äta och så träffas ni för att umgås och ha det mysigt tillsammans?
Dina kompisar kanske har svårt att förstå att du inte vill fira din födelsedag, eftersom alla människor är så olika gällande om de vill fira eller inte.
Om du ändå känner att du skulle vilja fira din födelsedag, men inte i form av en överraskningsfest, så skulle det ju vara ett alternativ att du istället bjuder in dina kompisar till en liten födelsedagsfest (då blir ju också den som glömt födelsedagen påmind). Det finns ju hur många olika alternativ som helst idag på hur man kan fira sin födelsedag. Om man är helt emot de traditionella födelsedagsfesterna, men ändå känner att man på något sätt vill fira, kanske man istället kan ta kompisarna med och åka på bio eller och ut och äta?
Kom ihåg att det är du själv som bestämmer, eftersom det gäller din födelsedag. Kom bara ihåg att du måste berätta åt kompisarna och familjen hur just DU vill ha det, annars kanske de inte förstår det. Ingen är tankeläsare! :)
Ha det bra, kramar!
Hälsar socionomstuderande praktikanten Sofia och ungdomsinformatören Liselott
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar