
Hälsovårdare och sexualrådgivare Tessi svarar
Hej,
Jag är ledsen att du har behövt gå igenom så smärtsamma saker. Det är helt naturligt och normalt att man efter det du beskriver börjar tvivla på allting och inte minst på sitt eget värde, trots att du också antagligen helt objektivt förstår att du ÄR viktig för många människor.
Det är bra att du har ett visst stöd i din vardag, och jag vill påminna dig om att även om det kan kännas otillräckligt och man saknar kontakt med vänner - så är det stöd du har hemifrån oersättligt med tanke på hela din framtid.
Det framkommer i det du skriver att du önskar att någon skulle ta kontakt med dig, fråga hur du mår och fråga om ni kan träffas. Även om jag absolut förstår rädslan för att bli sårad och utfryst så kan man inte påverka hur andra människor handlar, utan endast vad man gör själv. Och därför är min förhoppning att du skulle börja med att vara en sådan person, en sådan vän som du själv önskar att du skulle hitta. Våga vara intresserad av andra människor. Våga fråga dem om saker och var intresserad. Våga gå utanför din bekvämlighetszon och fråga om de vill ses på fritiden.
I den livssituation där du är nu är det många kompisrelationer som förändras. Människor kanske byter skolor, hittar nya partners eller bryter upp från tidigare relationer - och allt det gör att man har alla möjligheter att hitta nya vänner även om man har dåliga erfarenheter från förr. Alltid går det inte så snabbt eller av sig själv utan det kräver oftast att man gör någonting för det själv, men det går absolut att nå dit.
Det betyder inte heller att du måste uträtta underverk på bara en dag. Utan börja i liten skala för att sedan ta det lite vidare. Börja t.ex. med att hälsa på folk i skolan/folk du träffar, vara vänlig mot dem och skapa ens en ytlig kontakt med dem. På en ganska kort tid tror jag att du kommer att märka skillnad.
Lycka till!
Kram,
Tessi
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar