Jag känner mig jätte ensam i skolan och på fritiden, fast jag har ”vänner” men de känns bara inte som att jag har något gemensamt alls med dem, jag vet att vänner ska va olika, men dom får mig bara att känna mig ennu mer utanför och helt ärligt så trivs jag inte alls med dom.
Jag tror att jag fortsätter vara med dom i skolan bara för att jag inte ska vara helt ensam.. Det är elakt både mot mig själv och dom jag vet, men det är bara så svårt.
Jag är egentligen en extrovert men endå är jag rädd att prata/bli nära med folk för det känns som att dom dömmer en och att det bara ska bli värre, för de finns ju folk i skolan som jag så gärna skulle vara vän med, sen vet jag ju inte hur dom skulle vara sen när jag lär känna dom men endå.
Jag vill bara ha nya vänner som jag har mer gemensamt med, jag känner mig som en helt vanlig tjej och klär mig också så, så jag vet inte varför det ska vara så himla svårt att bara börja prata med folk och vara med dom, jag ser ju hur nya kompisgruperingar bildas hela tiden, varför kan inte jag också ha det så lätt?
Jag vet att inget kommer ändras före jag själv tar tag i det, jag är bara så rädd att misslyckas tror jag, och bli ennu mer ensam..
Det värsta är att på helgerna vara hemma och se hur roligt alla har det med sina vänner. Men jag känner mig inte tillräckligt cool eller så för att hänga med vissa fast jag skulle vilja..
Jag vet bara inte vad mitt fel är, är jag bara för osäker och har för dåligt självförtroende eller är det folket som tycker det är fel på mig?
Jag övertänker allt dessutom och de enda jag vill ör att bara känna mig normal och ha vänner, eller jag känner ju mig normal men så ensam.
När jag är i skolan brukar jag bara vara med några då och jag var närmare med dem förr men det känns som att vi växer ifrån varann och jag typ ba somsagt trivs inte med dom om man får säga så, men dom brukar aldrig vilja ha med mig på fritiden heller så jag tror inte dom skulle ta illa upp av att jag inte vill vara med dom.
Jag tänker alltid på hur jag ska bete mig eller vara för att folk ska tycka om mig, det är inte så att hela skolan har något emot mig för jag kan somsagt småprata med folk, men det känns som att man bara inte kan komma in i en kompisgrupp eller så, snälla kan nån förstå, jag får bara ångest av detta varje dag och det blir så mycket bara, snälla hjälp mig. m
Praktikant vid Decibel Jessica svarar
Hej!
Det första du kan göra för att påverka din situation är att bli bekväm i ditt eget sällskap, om du trivs med dig själv är det inte heller lika jobbigt att vara själv. Genom att bli bekväm med dig själv stärker du din självkänsla och skapar en bättre relation till dig själv. Detta kan du uppnå genom att, när du är ensam sätta fokus på att göra sådant du tycker om, prova på nya sker och upptäck vad som ger dig glädje. Ta hand om dig själv och gör saker för din egen skull, köp en gåva till dig själv, gå på ”dejt” med dig själv och behandla dig själv som att du själv vore din livs kärlek. Försök lära känna dig själv bättre genom att fundera på vad som är viktigt för dig och vilka värderingar du har, det kan vara lättare att skriva ner dina funderingar för att få en mer helhetlig bild. Det finns bara en person som kommer vara vid din sida livet ut och det är du. Det är omöjligt att få alla att tycka om dig men det är möjligt att tycka om dig själv. Desto starkare självkänsla du har desto flera personer kommer attraheras av dig och du ska definitivt inte tänka att du inte är tillräckligt cool eller att du behöver ändra på dig själv för att hitta nya vänner.
Det kan vara nervöst att försöka hitta nya vänner och jag förstår att du håller fast vid dina gamla vänner även fast du inte kanske vill det men som extrovert har du goda förutsättningar för att hitta nya vänner! Till exempel en ny hobby kan vara ett bra sätt att hitta nya vänner på, det är även lättare att skapa band med personer när man har gemensamma intressen. Med tanke på din ålder är du inte långt ifrån att kanske slippa till en ny skola och hitta nya vänner där. Det finns alla möjliga slags personer i denna värld och det finns likasinnade där ute som helt säkert vill ha dig som vän.
Det kommer alltid finnas personer som dömer men alla gör inte det, i stället för att utgå från att personen du möter kommer döma dig kan du i stället tänka på hur fin relation ni kan skapa om personen inte gör det. Om det finns personer i din skola som du gärna skulle vara vän med tycker jag att du borde ge dem en chans, våga kliva ut ur din ”comfort zone” (bekvämlighetszon) och nå ut till dem. Du kan aldrig bli mer ensam en du känner dig, fast man inte har vänner behöver man nödvändigtvis inte känna sig ensam. Strävan efter att vara ”normal” är orimlig för det finns egentligen inget ”normalt ”och det är absolut inget fel med dig!
Du kan komma så otrolig långt bara du vågar tro på dig själv.
Kram, Jessica
1 Kommentarer
Hanna 07/09/2024 2:37pm (8 månader sen)
Hej!
Det verkar som att du tvivlar på dig själv mycket och det förstår jag eftersom det är skrämmande att "lämna" vänner för att hitta nya. Som du sa borde det vara helt möjligt för dig att hitta vänner. Jag tycker dock det är inter snällt att dina nuvarande vänner inte bjuder in dig att hänga på fritiden. Mitt tips är att hitta ett intresse och via det hitta nya vänner. Det skedde naturligt för mig under studietiden att hitta nya vänner även om det dröjde nåra år. Via en kurs hittade jag en vän. Det är människor som är lätta att prata med som blir de bästa vännerna. Eller de som man kan hitta på saker med som att spela eller gå i naturen. Jag är till exempel med i en kör som heter Pedavoces och har hittat nya vänner där. Är mest bara bekant med många, men jag har nu fått en vän där eftersom kören ordnar sitzar och andra fritidsaktiviteter också som ex en sommarträff hos någons sommarstuga. Det kan ta ett tag också men sen då man lär känna folk mer blir det lättare.Jag är mer introvert och har skit självförtroende så Om jag kan det så kan du också det! Jag fattar att man ofta måste introduceras av gamla vänner för att få nya men det händer som sagt också om man umgås med folk via ex. grupparbeten och fritidsintressen.
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar