Jag är mest med min kille, och träffar bästisen däremellan. Nu i helgen ska min bästis åka bort en längre tid, vilket jag verkligen tycker är roligt för henne, unnar henne det!
Men det blir så fort att jag lämnar ensam om min kille vill hänga med sina vänner och bästisen är borta...
Alltså jag tycker verkligen att båda två ska få göra vad de vill, men jag har liksom ingen annan vän. Min kille säger alltid att jag får komma med då han ska träffa sina vänner, men jag tycker inte att jag klickar med dem, och inte med deras flickvänner heller.
Det är som sagt perodvist jätte jobbigt att inte ha dendär vän-gruppen mera, som jag hade förut, men vi alla började i olika skolor och det rann ut i sanden...
Så fort min kille vill göra något (utan mig) och bästisen är med sina andra vänner, så sitter ju jag bara hemma och har ingen att vända mig till
Jag kan tycka att jag har lite svårt att lära känna nya människor, jag har också svårt med ytliga relationer vilket gör att jag fäster mej så hårt vid min kille, han måste säkert känna att jag är lite som en blodigel, och det är ju för att jag inte har dedär kompisarna att hitta på saker med
Men i min ålder har alla hittar sina vänner som de hänger med, så att komma som ny in i en grupp är något som jag har svårt med, jag är inte så spontan och pratar med alla, då skulle det säkert vara lättare att hitta nya vänner! Det känns liksom lite "försent" att hitta vänner nu
Jag är jätte snäll och ibland i skolan då folk sitter i grupper och pratar skit om andra, kan jag tänka, "men varför känner jag att jag skulle behöva lära känna dem? jag är inte den som vill spendera min tid med att sitta och snacka skit om andra"
Det känns svårt att hitta vänner som passar mej och mina värderingar.
Märker också att jag tappar lusten att lära känna en person om den personen har jättemånga andra vänner, vet inte hur jag ska förklara, men det kanske hänger ihop med att jag är så mån om äkta vänner, och inga ytliga relationer...
Råddig text, men ville skriva av mej, kanske någon annan känner igen sej...
Ensamtjej
Ungdomsinformatör Lila svarar
Hej,
Tack att du skriver in. Hoppas att det lättade lite på ditt mående då du skrev av dig <3
Tråkigt att höra att du känner dig ensam i perioder, det känns säkert tungt. Du är långt ifrån ensam med det du beskriver här. Det är tyvärr ganska vanligt att ens vänskapskrets splittras då man börjar i olika skolor eftersom man inte automatiskt ser varandra dagligen mer. Det blir svårare att hitta personer med lika värderingar och karaktärsdrag som en själv desto äldre man blir, men det behöver inte betyda att man inte skulle kunna hitta nya vänner.
Jag kan bra förstå dina känslor kring att lära känna nya personer som har jättemånga vänner, speciellt då man söker äkta vänner och inte bara nya bekantskaper. Det sagt, kan du aldrig veta hurdana vänskapsrelationer den personen har med sina många vänner. Kanske det handlar om mer ytliga vänskapsrelationer eller vänner som man gör specifika saker med. Det kan ändå vara så att en person med jättemånga vänner gärna skulle vilja ha en till äkta vän. Försök att inte anta, utan ta reda på hur saker och ting ligger till före du gör ett beslut om att lära känna en ny person.
Vad bra att du har en bästa vän! Det är något som förvånansvärt många saknar, speciellt då man blir äldre. Generellt lönar det sig att satsa mera på kvalitet i stället för kvantitet då det kommer till vänskapsrelationer.
Du skriver att du har en pojkvän och att han har flera vänner, men att du inte klickar med dem eller deras flickvänner. Samtidigt oroar du dig för att din kille ser dig som en blodigel eftersom du fäster dig så hårt vid honom. Har du talat med honom om det här? Det kunde vara bra att öppet i en lugn ton diskutera igenom det du känner. Högst troligen spenderar din kille gärna tid med dig, men det kan vara bra att föra fram hur du känner dig, speciellt då det periodvis känns jättejobbigt för dig.
Även om det känns för sent att hitta nya vänner, så kan jag lova dig att det aldrig är för sent. Du skriver att då din kille och din bästis är upptagna så sitter du där hemma utan någon att vända dig till. Har du några fritidsintressen? Kanske medborgarinstitutet i din hemkommun ordnar några intressanta kurser du kunde delta i? Eller kanske det finns någon sportgren du gillar och kunde börja gå på träningar med andra? Genom att följa dina fritidsintressen och söka dig till platser där du får förverkliga dem, hittar du automatiskt en grupp med samma intressen som du. Där kunde du kanske hitta en gemenskap. Ifall du känner att du behöver hjälp med att hitta sysselsättning på fritiden kan du alltid vända dig till det uppsökande ungdomsarbetet i din hemkommun. De hjälper unga i olika livssituationer avgiftsfritt och konfidentiellt. Deras kontaktuppgifter hittar du genom att googla ”uppsökande ungdomsarbete + din hemkommun”.
Du har reflekterat en hel del kring din situation och det är jättebra att du i skolan väljer att inte umgås med personer som beter sig på ett sätt som du inte anser vara okej. Det är värdefullt att alltid hålla fast vid sina egna värderingar och den person man är. Du behöver inte ändras för någon annan skull, någonsin. Du är perfekt just så som du är <3
Du kan alltid skriva in hit till oss på nytt ifall det känns så, vi finns här för dig.
Kram, Lila
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar