Kompisproblem

Hejsan!

Tack för din fråga.

Jag kan förstå att din situation känns jobbig, kanske rent av lite skrämmande. Vi är alla rädda för att känna oss ensamma, eftersom människan är ett socialt djur, så om de personer som är nära oss plötsligt börjar spendera mindre tid med oss så kan det slå igång larmsignaler om att nåt är fel.

Den lite sorgliga sanningen är att det du beskriver är ganska naturligt i din ålder. Alltså att en del hittar en partner som de vill spendera mera tid med än sina vänner, och att man också hittar nya bekanta, tack vare att man som myndig börjar röra sig i nya kretsar. Det här betyder inte nödvändigtvis att gamla vänner skulle vara mindre VIKTIGA, utan mera bara att sättet som man ser på kompisrelationer håller på att ändra, och många börjar mera tala om ”sina vänner” rent i allmänhet, istället för att hålla EN vän som den bästa. Det här tror jag har att göra med att en partner lite tar över den roll som konceptet med bästa vänner har inneburit förut. Som sagt så tror jag nog att du ännu är viktig för din vän, men att er vänskap just nu håller på att byta form en aning. Jag förstår att det känns läskigt ifall ni inte riktigt är på samma våglängd med det som händer just nu. Hon kanske inte helt förstår hur du känner i din situation heller, fastän du försökt förklara åt henne, eftersom hon är så ”in i” sin förälskelsefas med killen. Om det är till någon tröst så brukar gamla vänner bli viktigare igen när den fasen ”sätter sig” en aning.

Jag tycker dock det är bra att du tagit upp dina känslor till tals med henne, fastän det kanske inte riktigt fick den effekt du kanske önskat.
Om du vill så kan du nog ta upp hur du känner igen, men kom i så fall ihåg att berätta det ur det perspektivet om hur DU upplever det, och var tydlig med att inte låta anklagande, för det kan istället driva bort personen mera eftersom det kan få en att verka tjatig. Men att berätta om sin egen upplevelse är helt okej och det ska en bra vänskap tåla.

Man kan ju förstås inte tvinga någon att spendera tid med en, men jag vill ge som råd att du ska akta dig för att bli sån att du går runt och väntar på att HON ska höra av sig om ni ska göra något. Som sagt så när någon är inne i en förälskelsefas så är det naturligt att de har tankarna på annat håll, och inte riktigt själv tänker på hur mycket kontakt man har just då till någon utanför förälskelsen. Kom ihåg att man också kan ha en sorts förälskelsefas med nya vänner! Försök att istället du höra av dig först mera, med förslag på saker ni kan hitta på. Jag skulle också ge som råd att du i mån av möjlighet försöker lära känna hennes nya bekantskapskrets, och kanske någon gång säger att hon kan ta med dem på nåt ni tillsammans hittar på..? Detta förhindrar att du börjar känna dig mera utanför, ifall du kan vara en i gänget. Och vem vet, mitt i allt så klickar du också bra med någon av dom, och så får du fler vänner!

Ge det lite tid, och kom ihåg att du inte gjort något fel. Det är naturligt att vänskaper skiftar skepnad fram och tillbaka under livet (speciellt i din ålder), även om det kan kännas obehagligt när det händer. Man måste bara själv försöka komma på en strategi så att man inte tar allt för mycket ”stryk” av det, utan håller sig aktiv.

Hoppas det känns bättre snart!
Kram, Kix