Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag har jobbat hela året på ett jobb jag inte alls tycker om bara för att få samlat sommarlov åt mig själv. Jag får alltsomallt nu 2 veckor sommarlov, varav en av de veckorna spenderad utomlands med familjen. Den andra veckan är min enda lovvecka i Finland på hela året och jag hade verkligen sett så jätte mycket fram emot att få ta det lugnt och vila efter ett mycket tungt år. Nu sa en av mina online-vänner som jag aldrig träffat irl att han kommer till Finland just den veckan och vill att jag ska visa honom runt i Helsingfors. Han kommer att stanna här 7 dagar, och jag sa till honom att jag är ledig 3 av de dagarna han är här för att visa honom runt. Det känns ren som för mycket, för jag har haft någon sorts burnout i år och är helt mentalt slut och behöver samla energi för det kommande året. Jag vet inte om han åker hit för mig eller för att han genuint bara är intresserad av Finland. Att springa runt tre hela dagar i Helsingfors känns för ansträngande för mig just nu, speciellt när jag aldrig ens träffat honom. Jag har inte heller råd med det här. Jag vet att jag kommer att bränna hål på plånboken på alla sevärldheter, museum och middagar. Han irriterar mig så mycket just nu. Han trodde att han kunde komma hit närsomhelst och att jag skulle vara färdig och kasta allt åt sidan och vara med honom. Samtidigt känner jag mig så skyldig av att han är här och att jag verkligen är tvungen att agera som en reseguide åt honom tre hela dagar i streck. Jag behöver verkligen vila. Och det får jag inte fast jag arbetar ihjäl mig i år bara för att få detta sommarlov som jag inte sen heller fick. Jag sa åt honom att jag kan tyvärr bara hänga med honom 3 dagar, och han blev jättesur och besviken. Mellan raderna lät han anklagande. Jag skulle helst inte träffa honom alls, men vi har chattat till och från sen hösten 2020. Han förstår inte att de tre dagarna jag ger åt honom är verkligen mycket för mig och verkar otacksam. När jag sätter min mentala hälsa och ork på spel. Lisa
UngInfo svarar
Hej och tack för din fråga!
Vad tråkigt att höra att du inte trivs på din arbetsplats och att du har ett tungt år bakom dig. Du skriver att du haft någon sorts burnout redan under detta år och att du känner dig mentalt slut. Det är väldigt viktigt att man trivs med det man gör och att man lyssnar till sin kropp om något är på tok. Jag skulle först och främst rekommendera dig att söka stöd och hjälp innan du bränner dig helt till slut, kanske du kunde vända dig till arbetsplatshälsovården och berätta hur du mått under året? Via arbetsplatshälsovården eller alternativt hälsovårdscentralen får du den hjälp du behöver i din situation, för att gå igenom hur du mår nu och för att förebygga att det blir värre. Då du skriver att du inte trivs på din arbetsplats, kanske det kunde vara bra att börja titta runt på andra lediga jobb. Det viktigaste är att ta hand om sitt mående.
Det är helt förståeligt att det känns ansträngande att träffa denna vän, först och främst då ni aldrig träffats förut, men även då du själv har haft det tungt under en längre tid. Du skriver att du helst inte alls skulle vilja träffa honom, i situationer som dessa är det också viktigt att lyssna till sig själv och vad ditt hjärta säger. Du behöver inte känna dig skyldig att fungera som reseguide till honom i flera dagar, eller ens träffa honom alls om du inte vill. I sådana fall kan det vara bra att skriva det rakt ut till honom, att du inte längre känner dig bekväm med det och vill inte träffas alls. Men ifall du trots allt vill träffas och det visar sig att han inte än har bokat flygbiljetter, kunde du kanske fråga om det är möjligt att han kommer någon annan vecka? Så skulle det inte just inträffa i din lediga vecka. Ifall han redan har bokat så skulle jag uppmuntra dig att skriva rakt hur du känner, att du behöver vila under din sommarlovsvecka och att du inte riktigt har en ekonomisk möjlighet att göra massa aktiviteter som kostar. Det verkar kanske som att ni har olika uppfattningar om hurdant hans besök i Finland skulle vara då han blivit sur och besviken när du sa att du kan vara med honom 3 dagar, så kanske bra också att diskutera igenom det och kanske fråga vad han förväntat sig av dig?
Han har inte rätt att bli arg eller anklaga dig och du behöver absolut inte göra något som du upplever obekvämt. Hoppas detta löser sig med ärlig kommunikation, lyssna till ditt hjärta och kom ihåg att sätta ditt mående först!
Med vänlig hälsning
Mathilda, Luckan Unginfo
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar