PROBLEM

Hej vännen!

Jadu, tänk vad ett ensamt litet ord kan fastna som en tagg i hjärtat och skava år ut och år in. Och tänk ändå att ordet troll lika gärna kunde vara ett "ömhetsord", något man tillgivet och kärleksfullt kallar en vän eller sitt barn. Men ibland är det så att man i ett svagt och oskyddat ögonblick låter ett ord träffa rakt i hjärtat, tex HOPPLÖS, och att man "köper" någons åsikt om en själv och börjar tro på det som en sanning. Vi tror att vi alla var och en till mans nog har den där typen av taggar kvar i våra hjärtan. Men ibland är det bara ärr kvar och ibland syns inget märke alls efter de sårande orden.

Kanske är det ändå så att vi själva väljer hur vi ska låta den där taggen påverka oss. Vissa kan dra ut sina taggar direkt och såren läker snabbt. Andra kanske måste ta till pincetten för att få ut stickan och det tar en stund innan de "kommit över" det. Det finns också de som nästan medvetet låter stickan vara kvar och påtar på den jämnt och ständigt så att det gör ont och blir infekterat. Varför de låter den vara kvar kan variera; låg självkänsla, en tendens till självömkan, svårt att lita på andra människor... Men det är ofta deras eget val att låta taggen sitta kvar, eftersom de upprepar de där sårande orden i sitt huvud som ett mantra. Det händer att folk hjärntvättar sig själv med de "köpta" åsikterna om sig själv, genom att ständigt hacka på sig själva med de där orden, tills de själva tror att de ÄR sådana. Så vännen, ÄR du hopplös? Eller var det bara en endaste ynklig människas åsikt om dig just i en endaste kort sekund? Kanske läraren efteråt ångrade sitt ordval och visste mycket väl att så där borde man ALDRIG säga åt en elev? Just för att den taggen kan bli till ett infekterat sår och ett fult ärr i själen i värsta fall? För det är självklart att du INTE är hopplös!

Vännen, det som hände var bara ett ögonblick av ditt liv, av allt det som är DU. Den där läraren är kanske redan long gone och de som kallade dig troll är inte betydelsefulla. De är bara vanliga människor som slänger ur sig något öknamn åt någon av bara farten, kanske för att nu alla andra verkar använda det namnet på den personen, utan att tänka på hur den människan ska känna sig. Eller kanske för att själva få känna sig lite bättre för en sekund, eller kanske för att försöka undvika att någon annan kallar just dem för något hemskt...

Det som spelar roll är vad DU tänker om dig SJÄLV! Tänker du att du är hopplös och ett troll, så är det de orden som färgar hela ditt liv. Tro oss, man väljer själv vad man tänker om sig själv och hur stor inverkan andras förflugna ord får. Vi vet det här av egen erfarenhet. En av våra taggar heter "tjock" och den fick en av oss som 12-åring och den hängde med innerst inne tills 19-årsåldern, så vad vågen än sa, vilka fantastiska komplimanger vi än fick höra, så kunde vi inte tro på det innan vi släppt taggen och lät såret läka.

Så använd nu dina besök hos kuratorn/psykologen till att plocka ut taggar och få hjälp att läka såren. Det handlar säkert mycket om att stärka självkänslan och det är både kuratorer och psykologer jätteduktiga på - om man LÅTER dem hjälpa. försök att börja tro på deras ord istället! Köp deras uppmuntrande ord och börja tro på dig själv. Visst är det tungt att ha blivit mobbad och bli påmind om det, men det ska inte behöva styra och forma ditt liv för all framtid. Det är aldrig för sent att välja en ny och bättre väg. Nya och bättre tankar och ord att tänka om sig själv!

Stooooooor kraaaaam, vårt gulletroll <3