det är många saker jag vill säga här så det här kan/kommer att bli råddigt men jag vill så gärna skriva mina tankar!!!
jag har just fattat en sak om mig själv... (vi= jag en vilsen skäl som lyder alla och en som inte vet vilken sida hon skall stå på. Hon är den tredje kompisen i bästis skaran) ... Det är vi som alltid följer henne och inte har någon destination utan bara svävar runt som ett par förvirrade själar. hon hade ett mål "YES gymnasiet dit vill jag!" vi visste inte vart vi skulle söka och inget alternativ kändes rätt så vi sa "dit söker hon då gör vi det". när vi skulle välja resmål jag "hm... alla verkar dyra vilket skall jag ta, hm.. hon far dit de gör jag åxå". men sanningen är den hon har ett mål och skulle göra det även om vi inte skulle vara där - vi snurrar runt och tar hennes val för att få sällskap och så har det oftast varit.
känner mig så värdelös, liksom ber någon mig om något säger jag oftast(inte alltid). har jag inget liv?? hade jag tänkt att jag skulle följa henne för evigt?? vem vet nej förresten nu ljuger jag hennes mål ligger ju någonstans långt borta och högt uppsatt men jag stannar som gatusopare för längre orkar jag inte!!
orkar inte med den idiotiska pisskolan som suger pengarna ur en och den jävla studiehandledaren som gav propaganda så att det stop ut genom öronen om skolan bara för att hon även är studiehanldeare i gymnasiet och högstadiet. menmen... nu sitter jag här och vete tusan varför för inte kan jag läsa eller stav och det är förfan ett gymnasium jag går i så vad var planen min?! :'(
JUST NU känns allt för jävlig och jag skulle inte årka mera utan skulle vilja byta skola, men till vad :O :'(
men samtidigt skulle jag även vilja fortsätta, bara för att bevisa att jag kan. men vad kommer jag att bli då? min storebrors flickvän
har tagit studenten och hon med sina höga betyg hade jättesvårt att slippa in på den utbildning hon ville. så hur fan hade studiehanledaren tänkt nu som propagerade om att sök hit så får du tre år till att fundera vart du vill och söka precis vart du vill. MEN jo visst men det enda jag kommer in på med mina betyg är väl gatusopare och det är ju "precis" vad jag vill!?
har läs och skrivsvårigheter och är inte alls duktig på ämnen som finska, modersmål, matte, fysik osv.
men undrar ju vad det blir av mig ifall jag klarar gymnasiet, kommer jag att bli något i stil med sopgubbe då? för något inom biologi, geografi kemi slipper jag väl ändå inte in på.
så var det ännu en sak jag undrar över och det är.
För cirka 2 år sedan var jag bästis med en och vi hade roligt men sedan när hon ville börja åka på fester och supa backade jag ur. -Nu är jag i den situationen hon var i.
Nu är det jag som vill åka och festa, träffa killar och ha roligt och umgås. men nu är alla mina vänner(tja de närmaste i iallafall har faktiskt mer än de tre jag nämner men de är mina bästa vänner sedan har jag väl några klasskompisar som jag har god kontakt med) nykterister(eller på gränsen till), så jag känner att jag inte kan åka dit och supa för första gången medan de står där bredvid bara, ja bara.
dessutom har jag ju aldrig beställt dricka av någon så hurfan hade jag tänk jag skulle kunna festa. och dessutom så har jag glutenintolerans så då är jag även rädd att det skall haha "skita" sig kapitalt, men i och för sig så har jag ju struntat i det de senaste veckorna. något godis hit och dit som jag inte kan äta egentligen X)
okej mm... nu är jag klar och känner mig aningen gladare när jag släppt på mina känslor. Nu skall jag återgå till läsandet och om texten tyder på att jag är grymt deprimerad så nej, jag har vänner som jag är nöjda med och jag har en familj som stöttar men just nu är jag i en känslig period, tror det är detta som kallas tonårskrisen ;) :(
sammanfattat, jag undrar vad det blir av en om man har för låga slutbetyg, så att man inte slipper in och hur det fungerar det att byta skola? och hur skall jag få mina vänner att komma med och festa eller mina övriga vänner att "bjuda in" mig att festa med dom.
och så vill jag påpeka att det ser ljusare ut nu för jag skall börja med släde-drag efter hunden efter julen och då kan jag koppla av från läxorna och skolan och tänka på annat en stund.
TACK för att ni finns och tar er tid till detta flummiga konstiga "fråga" Nu glad/just förvirrad/ före det arg
Specialungdomsinformatören Susanna svarar
Specialsjukskötare i psykiatri Diana svarar
Hej!
Här först lite av nya experten Diana om glutenintoleransen! Mera snart om resten :)
Hälsar ungdomsinformatören Liselott
Hejsan!
Jag kan föreställa mig att det blir väldigt tröttsamt i längden att äta glutenfri kost, speciellt när alla andra äter gott som du inte kan äta. Och jag förstår mer än väl att du inte orkar hela tiden! Jag har den principen att de som har en kronisk sjukdom känner sin egen sjukdom mer än jag gör, så jag vet att du vet hur viktigt det är att du följer glutenfri kost.
Jag kan inte svara på hur snabbt man utvecklar andra sjukdomar eller tillstånd om man inte följer sin diet, jag kan inte tänka mig att det händer över natten. Men det är verkligen inte bra för dig att inte hålla din diet, även om du kanske inte märker det direkt så är det så.
Om man inte äter glutenfri kost så kan man få rubbningar i kalciumämnesomsättningen och det i sin tur kan göra att man drabbas av osteoporos. Osteoporos är benskörhet, alltså att skelettet är skört och det i sin tur leder till att man lätt bryter armar och ben. Man kan också få en försenad pubertet och framtida problem med att bli gravid.
hälsar Diana
Hej ”nu glad/just förvirrad/ före det arg”!
Tack för din härliga fråga! Diana har redan svarat på en del av det du frågar om (glutenintoleransen) och jag försöker svara på resten:) Kanske klarar jag inte hela biten, speciellt det som gäller studierna men kanske vi hittar nån som kan hjälpa dig där också, så här i juletider!
Jag tror du slår huvudet på spiken när du skriver i slutet av din fråga att det börjar kännas bättre bara man får släppa ut alla sina tankar. På papper, eller genom att prata med någon. För så är det om vi har väldigt mycket som ”snurrar” i huvudet. Då behöver vi få litet ”avlastning” och paus från alla våra tankar. Och det får oss att må bättre. Så viktigast att vi hittar de sätt som får oss att må bättre, om vi fastnar någonstans. En del fastnar i tankarna, andra i känslorna, nån i drömmarna, nån i sina minnen. Men alla kan vi hitta sätt att ta hand om oss själva! Och det låter ju som att du har hittat ett sätt:)
Och kanske kan du få må ännu bättre också genom att hitta någon att prata med när det börjar kännas jävligt och förvirrat, face-to-face - någon vuxen i din närhet som du litar på? Någon släkting eller vän? Eller varför inte skolkuratorn också? För när vi går igenom känsliga perioder i livet så är det jätteskönt att ha någon som verkligen lyssnar på en att prata med. Någon som kanske inte är i samma livssituation (eller ens i samma ålder) utan någon som kan se situationen litet från sidan, någon som har litet mera livserfarenhet.
När man är ung som du så är det verkligen inte så lätt att veta vad man vill eller vad man ska välja, varken när det gäller studier eller vänner eller livsstil. Som världen ser ut idag finns det många alternativ när det gäller studierna. Och på ett sätt har ju studiehandledaren rätt; att gymnasiet ger litet ”betänketid” kring vart man vill i fortsättningen. Samtidigt så kanske gymnasiet blir en enda lång plåga för dig om du har läs- och skrivsvårigheter (och annars svårt med olika ämnen) som gör det till en verklig utmaning. För det är ju mycket plugg i gymnasiet! Men har du funderat på andra alternativ? Eller på vad du tycker om, vad du trivs med och är bra på? Du är ju ännu ung och kan välja om (det kan man förresten göra fastän man är äldre också) och välja något som passar dig bättre, eller som du trivs bättre med. Du är värdefull och det enda du ska bevisa är att du är just värdefull! Genom att lyssna på dig själv, ta dig själv och dina tankar och känslor på allvar och fortsätt reda ut vad som ska vara din studieplats. Kanske kan studiehandledaren hjälpa dig vidare om du ärligt berättar hur det känns för dig just nu? Eller så kan du kontakta http://www.foregangarna.fi/, som kan hjälpa till just då det gäller att hitta rätt studieplatsJ
När det gäller vänskap så ingår det också liksom i paketet ”vänskap” att vi väldigt lätt påverkas av våra vänners val. Speciellt om vi är litet ”vilsna” själva, och inte riktigt vet vad vi vill. Huvudsaken där att vi så småningom upptäcker att valet inte var mitt utan att jag påverkades av någon annan. Och att vi då vågar välja på nytt. Så brukar det bli allra bäst i längden, att vi får vara oss själva – tillsammans med andra naturligtvis, men ändå inte så att det känns som att någon annan fattar de viktiga besluten i ens liv!
Sköt om dig och lycka till med alla val!
Julkramar från Susanna!
2 Kommentarer
tjejen som är vilsen 16/12/2014 4:43pm (9 år sen)
hej igen det är jag.. jo jag undra en sak till vad är följderna av att inte följa min glutenfria kost? såklart vet jag att tarmluddet försvinner och att man skall skall undvika guten till 100%. jag har alltså haft glutenintolerans hela mitt liv och kommer aldrig att kunna äta vanlig mat men ibland blir jag bara så himla trött på det så om det bjuds på godis eller annat tar jag ändå, vilket inte är det smartaste... det har dock inte förut hänt något, jag har inte märkt någon skillnad av om jag ätit godis jag inte kunnat äta... men nu hehe har magen sagt ifrån. så nu när jag vet att det kanske ändå är bäst att följa råden skall jag sluta upp att äta godis jag inte kan äta med flit.
har även lästa att man kan fö en massa sjukdomar om man äter gluten, hur snabbt gäller det? hehe tror nu inte jag behöver oroa mig men bara så jag vet....
:) 16/12/2014 5:44pm (9 år sen)
Hej!
Jag tycker att du ska göra det som känns rätt för dig och vad DU vill göra. För om du inte följer dina egna val och gör det du vill göra så är det ju inte du och när du gör det som känns rätt och gör det som du vill göra så lever du efter dig själv och det är det som gör dig lycklig. Det är nog bäst att du äter glutenfri kost för det är ju viktigt att må bra. Jag har själv en sjukdom som gör att jag inte kan äta vad jag vill men jag vill ju må bra så jag är noga med att följa min diet och när jag gör det så mår jag bra och kan leva ett bra liv trots min sjukdom. :) Jag vet det är ibland frestande att äta sånt som man inte kan äta men det lönar sig att följa sin diet för att må så bra som möjligt.
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar