Gråter hela tiden

Hej!

Det här var en bra fråga! Dels för att vi tror att det finns många därute som tycker det kan vara problematiskt att de börjar gråta så lätt, och dels för att det finns så många orsaker att gråta som alla inte alltid vet om eller inser. Vi hittade en jättebra sida om det där de räknar upp fler saker som vi gärna vill lyfta upp. Vet du, det här skulle nog passa som en infosida här på Decibel, så det är mycket möjligt att vi lånar från ditt svar till en sådan - så bra var det att du tog upp det här med gråt! <3 :D

Först: vissa gråter helt enkelt lättare och vissa har väldigt långt till tårarna. Dels kan det bero på hurudan man är som person, alltså vilka egenskaper man fötts med. Vissa blir lätt arga, andra har lång stubin osv. Det finns också de som menar att en person som gråter lätt kan vara en så kallad högkänslig person (highly sensitive person), men det behöver inte vara så. Du kan gärna googla på det och kolla de andra "symptomen" på det - men akta att inte börja identifiera dig med något om du faktiskt inte är det. Att vara högkänslig är lite "pop" just nu, det talas mycket om det bla inom populärpsykologin. Visst har många äntligen fått en förklaring på sina svårigheter i och med det, men det finns alltid faran med att diagnostisera sig själv att man börjar tro saker om sig själv som inte stämmer. Man kan ju kanske också bara vara extra duktig på att känna empati och medkänsla. Och det är ju en fin egenskap! Kan du använda den till att göra gott för andra (utan att du "betalar" för mycket för den), så blir den ju en styrka.

Sedan kan det också hänga ihop med uppfostran och uppväxt: har man exempelvis växt upp i ett hem där det är okej att gråta, så är det säkert lättare att gråta. Hörde man som barn tex "pojkar gråter inte" eller "det är bara småbarn och svaga som gråter", så har man säkert svårare att släppa fram tårar i ungdomen och vuxenlivet. Har man däremot förebilder som gråter lätt kanske man "äver" det beteendet - och har man tidigt märkt att man får ut någon form av nytta (se nyttorna nedan) ur att gråta, så tar man säkert lättare till den metoden.

När det gäller olika orsaker till att börja gråta och olika nyttor med det, så tänker folk oftast att man gråter för att man är ledsen, rädd eller upprörd. Att gråta av medlidande för någon annan är också allmänt känt, till och med i vissa kretsar berömvärt (att någon kan känna sådan medkänsla). Eventuellt kommer folk ihåg att vissa gråter när de blir riktigt förbannade. Men det finns alltså många fler orsaker till att man kan börja gråta, förutom personlighet och uppfostran. Vissa gråter tex när de ser något riktigt vackert - vilket kanske också är en form av empati. Då kallar forskarna det för "melting", att smälta. Då lättar den gråtande på försvaret, kanske till och med får kontakt med något djupare inom sig själva.

Att gråta kan också ske som en frigörelse av känslor som man behållit inom sig, man kan få ett utlopp för det man "lagt locket på". Att hålla något inom sig kan kännas som att trycket bara ökar och ökar, men slipper ut när man gråter. Det här kan kännas otroligt befriande, skönt och avslappnande. Alla anser dock inte att de börjar må bättre av att gråta ut, en del uppger till och med att de blir ledsnare, till och med mer deprimerade av det - kanske för att de börjar ägna mer uppmärksamhet och energi åt känslorna som föder gråten, som sorg eller besvikelse, och förstärker eller återuppväcker de här känslorna? Människor som upplevt trauman uppges gråta mer och oftare, speciellt om de håller sig fast vid och ältar det förgångna. Oftast har man då redan en bakomliggande depression eller mår dåligt psykiskt från förr, har forskare konstaterat. Samtidigt har forskningsresultat visat att kvinnor som känner ångest eller är extroverta (utåtriktade) eller är empatiska oftare känner lättnad av att gråta ut. Rent fysiskt påstås det dock att kroppen reagerar på en redig gråtstund med att rensa ut stresshormoner och gifter ur kroppen.

Att gråta kan dessutom vara en överlevnadsmekanism, eftersom gråten kan vara en signal att man behöver vara uppmärksam på något man behöver. Det kan vara att man är frustrerad över något, överväldigad av något eller att man försöker få någons uppmärksamhet. Spädbarn gråter ju när de behöver mat, sömn, närhet eller har för varmt/kallt/ont/obehagligt - det är det första "språket" människan har. Det här kallas fint för "secunadry cry", sekundär eller andrahandsgråt.

Naturligtvis kan gråt också ha en social funktion, den som gråter får oftast åskådarnas medlidande, stöd och uppmärksamhet. Tänk bara hur folks åsikter om någons skuld kan svänga om de gråter medan de säger att det var en olycka eller att de inte menade det. Gråt kan absolut användas för att manipulera - och tyvärr finns det de som manipulerat så mycket genom gråt att de fått folk runt sig att tro att gråt alltid är fejk. Jag hade tex en pojkvän en gång som blev arg när jag grät, för hans förra flickvän hade alltid använt tårar när hon utövade känslomässig manipulation på honom.

Slutligen finns ju den klassiska reaktionen på gråt: att se det som en svaghet. "Boys don´t cry" har det hett i århundraden nu, men överhuvudtaget ligger det rätt djupt i vår kultur att det är bara de svaga, veka och känsliga som gråter. Visst håller det på att ändras, men samtidigt känns det lite delat. En karl som gråter kan av vissa anses svag, av andra anses som väldigt stark, mogen och insiktsfull. Kvinnor har alltid haft mera "tillåtelse" att gråta, men numera ska också kvinnor i vissa situationer visa sig hårdare, mer ambitiösa och kallare än förr. Gråt kan dock överlag göra människor i närheten lite obekväma eller till och med obehagliga till mods. Inte bara ifall de inte vet vad de ska göra, tex hur de ska trösta, utan också för att personen som gråter visar sig sårbar och utsatt. Då ändras graden av intimitet i relationen, vilket vissa kan ha svårt att hantera.

Att låta bli att gråta kan ofta innebära att man trycker ner de känslor som orsakar behovet av att gråta, och det är sällan hälsosamt. Då bedövar man sig själv, eller inser inte vad det egentligen är man känner. Det finns även forskare som menar att nedtryckta känslor ofta resulterar i fysiska besvär, krämpor och sjukdomar. Den engelska psykiatern Henry Maudsley har sagt "The sorrow witch has no vent in tears may make other organs weep" (ungefär Den sorg som inte får ett utlopp genom tårar kan få andra [kroppsliga] organ att gråta)

Vad kan man göra om man själv tycker att man gråter för ofta eller i fel situationer?

- Försök att skjuta upp gråten till ett bättre tillfälle, eller ursäkta dig ur situationen och gå någonstans där du kan gråta ifred. Men undertryck inte gråten helt, att trycka ner känslorna som orsakar gråten är alltså inte hälsosamt.

- Om du inte kan gå undan, så försök att skjuta upp gråten genom att distrahera dig med något positivt. Exempelvis telefonen är ju sällan långt ifrån, så lyssna snabbt på en bra låt, se en kul video eller läs något för att tänka på något helt annat en liten stund. Att nynna favoritlåten i huvudet, snabbt tänka på älsklingsplatsen där man är lugn och trygg eller helt enkelt dra ett par djuuupa andetag kan hindra gråten - speciellt om man övat in de här knepen på förhand.

- Pröva gärna positiva affirmationen som exempelvis "jag är ÄVEN en kul och trevlig människa, det här är inte min enda sida" eller "jag är inte vad som händer åt mig, utan hur jag väljer att känna och agera på det" eller "Känslor är inte bra eller dåliga, de bara ÄR, och det är helt okej att känna dem alla"

- Ha några färdigt uttänkta repliker som du lätt minns när du behöver dem. Exempelvis "Jag har lika lätt till skratt som till gråt, så det här är inget farligt, oroa dig inte", "Nämen nu började gråt-kranen läcka igen - ta det inte personligt", "Äh, jag bara hör till dem som gråter lätt - bättre det än att ha kort stubin och härja åt folk, eller hur?" eller "Äh, det här är den empatiska människans förbannelse, att börja gråta för småsaker också"

- Inbilla dig inte att du borde bli hårdare eller kallare. Du behöver inte förändra dig, du behöver bara hitta knep för att klara dig bättre genom olika situationer så att inte gråten förstör eller försämrar något för dig. Bli bättre på att hålla masken när det behövs och släppa ut gråten när du kan. Det kanske inte känns okej att gråta i alla situationer, men själva tårarna är nog något du kan öva dig på att behärska för tillfället. Babysteps bara, och tänk hellre att alla små förbättringar är på plus än att det skulle vara något fel på dig som du är nu. Att gråta är inget farligt, att gråta är inget märkvärdigt, att gråta är inget ornomalt. Du är människa.

Hoppas du orkade läsa och att du fick lite hjälp av det här <3

Hälsar ungdomsinformatören Liselott