Att tveka

Hejsan!

Tack för din fråga. Jag kan förstå att det blir jobbigt att alltid tveka på sig själv.

Har du funderat på varför du hela tiden tvekar på dig själv? Finns det någonting/någon i ditt förflutna som har ”lärt dig” att tvivla på om det du tänker eller känner är rätt? Är de här känslorna kopplade till vissa specifika ämnen/situationer som är triggande för dig, eller känner du det hela tiden? Jag tänker att om du är medveten om varför så kanske det skulle vara lättare att jobba på problemet. Men ibland har ju saker heller inte en direkt orsak, utan är nåt som kommer krypande med tiden eller med hur man annars är som person.

Det finns egentligen inget lätt svar på den här frågan, utan det här är en process som får ta lite tid. Det att du är medveten om att det här är ett problem och att du vill göra något åt det betyder att du redan är en liten bit på vägen! :)

Ifall du vill så kunde det hjälpa att gå och träffa någon professionell om saken, som kunde hjälpa dig hitta de verktyg just du skulle ha nytta av i ditt liv, för att bli säkrare på dig själv.

Något du kan ha i baktankarna när du tvivlar på dina känslor är att en känsla är aldrig ”fel”. En känsla är en känsla, de kommer och går och det är viktigt att vi låter oss känna dem alla.

När det gäller att lita på egna tankar och åsikter så är det ju ofta bra att man är en ifrågasättande typ (för att man då är öppen för att lära sig nya saker och sätt att tänka), men blir det för mycket så blir man bara osäker, sådär som du beskriver. Hela världen är full av andras åsikter, och det kan vara svårt att veta var man själv ligger i allt det. Rätt och fel finns oftast inte, utan det mesta är en gråzon. Kanske det skulle hjälpa att låta dig själv tänka och tycka precis som du gör, men med insikten att NU tycker jag det här och det är okej. Sen kanske jag ändrar mig och det är också okej. Att allt utgår ifrån att det NU är rätt, men att eftersom det inte egentligen finns saker som är svartvitt rätt eller fel så är det okej om du i framtiden kommer fram till något annat. Utgå från din egen upplevelse, men med vetskapen om att man inte måste skriva saker i sten.

När det gäller minnet så kunde det kanske vara en bra övning att börja skriva dagbok om saker och ting? Så får du repetera dina minnen och lära dig att lita på dem. Att skriva är också allmänt ett jättebra sätt att närma sig sina tankar och känslor överlag, så jag tror det skulle vara en bra övning. Det behöver inte alls vara mycket man skriver, men några rader varje dag om du bara orkar. Det hjälper att skaffa ett fint häfte till det, så känns det mera lockande att använda det :)

Att allmänt försöka öka sin självkänsla gör också att man vågar lita mera på sig själv. HÄR finns en trevlig lista på saker man kan göra för att förbättra sin självkänsla, om du vill kika på den och se om några punkter stämmer in på dig.

Skriv gärna in igen om du började fundera mera på nåt, det blev ett ganska ”löst” svar eftersom jag inte vet så mycket om ditt liv överlag. Men hoppas det hjälper litegrann i alla fall!

Kram, Kix