Frågar igen

15.06.2012
Hej, tack för svaret senast. Jag har en vän som
jag skriver mycket med (då jag får fram rätt ord och förstår mig själv bättre) och han är en gemensam vän. Han förstår ganska bra oftast. Han säger att jag ska glömma.
Grejen är den att jag trivs i mig själv ganska bra utseendemässigt och kompismässigt osv.
Jag vill inte glömma, han är den enda.
Jag tror på att man bara får en person, en riktig kärlek i livet, sen är det upp till båda vad som händer sen. Sabbat man det så lever man ensam eller så lever man med någon annan men ingen efter är som den riktiga kärleken.

Det är det jag tror så ni kan kritisera det hur ni vill.

Jag vet bara inte hur jag ska göra, allt påminner mig om honom, allt omkring mig, jag drömmer om honom.
Jag kan inte avskärma mig från honom eftersom att vi båda tävlar i samma sport och träffas ca en gång i månaden. Sporten är det enda som får mig att glömma för en stund.

Det som börjar oroa mig nu också är att jag blir allt mer medveten om min vikt. Vet att det kan vara ett kontrollbehov, därför fokuserar jag nästan bara på träningen, tack.

Jag orkar snart inte mer
20.06.2012

Hej!

För det första: förlåt, men vi är inte helt säkra på vilken fråga det är som du ställt tidigare - vi får ju massor och åter massor av frågor om kärlek hit till Våga fråga. Men vi har våra gissningar om vilken fråga det var du skrivit till oss förr - men om vi missat och därför upprepar oss eller säger något tokigt, så ber vi dig förlåta oss för det.

Först om det här med kärlek. Men vännen!? Jodå, vi förstår och respekterar att du tror att det bara finns en Den Stora Kärleken i livet. Alla har vi något slags uppfattning eller åsikt om hur vi tror att kärleken fungerar - för alla vill vi ju försöka förstå oss på den, få ordning på den och kunna kontrollera den i bästa fall. Folk har i alla tider haft teorier om hur kärleken ska se ut - speciellt medan man är tonåring och alltså bara i början av Kärlekslivet, utan erfarenheter och perspektiv - och det hela bara förvärras av medias, musik- och filmindustrins versioner av kärlek. Vi skulle alla vilja ha en "instruktionsbok" och regler att följa, speciellt idag när alla så väldigt mycket vill försöka kontrollera sina egna liv. Så det är vanligt att tro att det bara finns en Den Rätte, på samma sätt som det är vanligt att tro på ödet, på Guds vilja eller annat som ger livet mening.

Det enda vi har emot ditt resonemang är att du kanske stänger alla andra dörrar med ditt tankesätt - om vi nu får säga våra personliga åsikter. Du satsar allt på ett kort och om det inte lyckas...? Skit för dig. End of story, no happily ever after. Men det är bara något du har bestämt - du VET inte hur ditt liv kommer att se ut. Inte förrän du ligger på din dödsbädd, kan man säga. Okej att det är jättesvårt att kunna föreställa sig hur livet är när man är 19 eller 28 eller 47 - speciellt som man i tonåren oftast lever väldigt mycket just precis i denna sekund (svårt att kunna se ens en månad framöver). Men tänk om du nästa vecka träffar en kille som det skulle kunna bli sååå ljuvligt med, men dissar honom totalt, för du har ju redan hittat - och kanske förlorat - Den Rätte? Så visst, alla har sina egna åsikter om kärlek baserade på sina egna erfarenheter av Kärlekslivet, så vi kan bara säga vår åsikt här: varför skulle en kärlek vara bättre än en annan? Varför skulle de små kärlekarna vara mindre värda än de stora? Är inte all kärlek värdefull och gör livet rikt och intressant? Av varje kärlek lär man sig massor om livet, om att vara kär, om hur förhållanden funkar osv - och tänk vad bra den kunskapen är sedan när man en vacker dag slår sig ner tillsammans med EN kärlek, bygger bo och familj och delar livet?

Den andra Stora Sanningen vi tror vi lärt oss med åren är att varje kärlek man upplever är den största man upplevt hittills. Jo, det brukar vara så att följande kärlek är större och mer intensiv än föregående. Så att man då tänker "Nämen, trodde jag verkligen att det där gamla var Kärlek - och vad ska jag nu säga för att beskriva vad jag känner när jag redan använt upp alla stora ord?!?" Kanske är det för att man växer och utvecklas, är på något sätt MER än vad man var förra gången förra gången man var kär? Kanske för att kärlek tenderar att bli mer allvarlig med åren - större val man måste göra, mer komplicerat? Men det betyder inte att den första kärleken skulle vara fjuttig jämfört med den sista - man kan känna ofantligt starkt fastän man är ung. Kanske är den första kärleken alltid den största på sätt och vis, eftersom man inte har något att jämföra med - och kärlek är STORT, inte som första mensen eller första skoldagen i högstadiet eller liknande! Klart att det då kan kännas stört omöjligt att inse att det kommer att komma fler personer under livet som man kommer att känna precis så här för och ännu mer. Men kanske erfarenheterna från tidigare kärlekar gör att man kan uppskatta den sista kärleken sedan på ett helt annat sätt. Så snälla, oavsett om det finns en stor kärlek eller många, om han är den rätte eller inte, så lås inte dina dörrar.

Dessutom blir det så mycket svårare att acceptera det ifall er historia inte blir till något mer än så här - och så mycket svårare att glömma och komma över ifall det inte blir något mellan er. Och även om ni skulle bli ihop, så om du intalar dig själv att han var Den Rätte, så sätter du så enormt stor press på både honom och på dig själv. Och ingen kan uppnå sådana höga förväntningar, för ingen är perfekt och ingen kärlekshistoria är perfekt, du dömer dig själv till besvikelse på det viset. Många gånger lyckas det så mycket bättre bara man inte förväntar sig århundradets kärlekssaga utan tar emot allt som kommer precis som det är. Vi VILL ha det som står i böckerna och syns i filmerna, och inget mindre duger då - vilket gör att vi tar död på det som finns eller det som kan komma ännu.

Att du tänker på honom, påminns om honom, drömmer om honom och fasar för att se honom i samband med er gemensamma sport är helt naturligt. Det är så det känns att vara kär. Men kom ihåg en väldigt viktig sak: Kärleken är bara en del av hela ditt liv, bara en bit av allt som är du. Kärleken allena kan inte göra dig lycklig, eftersom lycka kommer inifrån. Det är inte han som gör dig lycklig, det är alla bitarna av ditt liv tillsammans. Tycker du om din sport, så ska du absolut inte låta honom hindra dig - eller uppmuntra dig - att hålla på med den sporten. Sporta för din egen skull, för att du njuter av det och tycker det är roligt. Detsamma gäller vikten. sporta inte för att gå ner i vikt eller forma din kropp till något du tror att du vill ha. Försök att njuta av sporten. Försök att njuta av livet. Läs väldigt gärna flera andra frågor som vi har svarat på angående vikt och att vara missnöjd med sitt utseende. Där får du massor med tankar, råd och tips på hur du ska undvika att låta din vikt och ditt kontrollbehov förstöra ditt liv för dig! Läs också det vi skrivit om Utsidan & utseendet under Information och Kropp här till vänster!

Så vännen: vad som än händer, så fortsätter ditt liv. Du kommer att uppleva massor ännu, så försök att hitta den där inre rösten som säger åt dig att det här bara är ett ögonblick i livet, som ett foto av en sekund. Du känner så här just nu och det är tungt och upprörande, men redan imorgon kan livet se helt annorlunda ut. Och vad är det som alltid kommer att finnas i ditt liv? Du själv. Du är det konstanta, den gemensamma nämnaren för allt som händer, så din huvuduppgift är att trivas med dig själv och göra dig själv lycklig. Det är vår åsikt baserad på alla år av liv!

Stor kram, hälsar ungdomsinformatörerna Liselott och Sanna

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Känner mig konstant stressad och har ångest vet typ inte varför det kan ha att göra med all press och prov i skolan och att jag vill se ut på ett visst sätt hur blir jag mindre stressad?
Läs mera

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera