svårt för förändringar(ville skriva av mig)

28.02.2015
Hej! jag e en trettonårigtjej som fortfarande har svårt för förändringar&motgångar osv, det brukar väl oftast försvinna när man "växer upp"? Till högstadiet ska jag byta skola osv, eftersom vår skola inte går upp till 9an, jag tycker att detta är otroligt svårt&jobbigt, det är en väldigt stor förändring också, har gått med mina klasskamrater ända sedan dagis liksom.. Jag gillar bara några få maträtter som jag äter om&om igen, gör nästan alltid samma saker vid samma tider osv, gillar inte att ta nya vägar eller att plötsligt ändra något i mina "scheman", hatar när folk ändrar sig om vi har bestämt något osv. Jag har också svårt med kroppsspråk och kommunikation, ibland kan jag liksom fokusera så mycket på vad en person säger eller menar osv så att jag inte hör vad den säger (svårt att förklara), eller så tänker jag så mycket så att jag inte hör personen.. Förstår inte heller ironi eller sarkasm och förvränger eller missförståt ofta saker, vilket kan leda till tjafs osv. Slutligen, jag vet faktist inte vad jag menar med denna 'texten', ville bara skriva av mig :-)) Kan man få tips på hur man kan förstå kroppsspråk och klara förändringar bättre? ;P
Liselott klippt

Ungdomsinformatören Liselott svarar

10.03.2015

Hej!

Ursäkta att du fått vänta så, rusning här. Men klart att man får "bara skriva av sig" hit också! Vi lyssnar och hör och hjälper då vi kan. <3

Vet du dessutom vad som är jättebra med att du skrev till oss? Att du faktiskt lade ner dina tankar på papper och verkar ha funderat igenom dem mycket. Det är super, för nu har du liksom dina svagare sidor svart på vitt och kan studera ditt bekymmer utifrån, objektivt. Det är ju som att redan ha gjort halva jobbet, löst halva problemet, för du VET vad du behöver jobba på!

Vi får alla olika mycket av olika personliga egenskaper och förmågor. Alla kan inte vara superbra på att exempelvis tolka kroppsspråk eller hantera förändringar. Men tack och lov är det något som går att lära sig, öva på och bli bättre på! Sådana egenskaper går att jobba bort så mycket att de inte längre stör det minsta i ditt liv. Men det kräver att man faktiskt jobbar på det, inte bara sätter sig på sin rumpa och väntar att det ska hända av sig själv som genom ett trollslag. Och det kan kännas lite jobbigt, obekvämt, tungt och svårt, eftersom det handlar om att utmana sig själv. Man behöver stiga små steg utanför sin egen "bekvämlighetszon" och pressa sina egna gränser för vad som känns okej. Gör man alltid det lätta, exempelvis undviker förändringar så långt det går och alltid väljer samma gata eller maträtt, så är det lätt att man fastnar ännu mera i det beteendet och att varje förändring då känns ännu jobbigare och mer hotfull. Men det är okej att känna sig lite rädd och osäker och okunnig, det är okej att inte ha 100% kontroll hela tiden. Det är så man lär sig i livet, utvecklas och mognar. Stannar man kvar i det trygga och bekanta, så händer ju ingenting, man själv förändras inte. Snarare är det alltså lätt att man liksom låser in sig själv ännu mera.

Ta gärna och läs våra infosidor om Push your comfort zone (ungefär pressa din egen bevkämlighetszon framåt), där får du mera tips.

Men vi skulle ändå gärna se att du berättade det här för någon vuxen som kan hjälpa dig till exempel med att förklara och visa hur olika kroppspråkstecken fungerar. Någon som kunde hjälpa dig att träna på att hantera förändrändringar tillsammans med dig, peppa dig och pusha dig och lite trösta när det känns svårt. Mamma? Eller hur skulle det vara med skolkuratorn? Alla behöver vi lite hjälp emellanåt med att få ordning på hur livet fungerar, lite förklaringar och råd och vägledning. Det är inget märkvärdigt!

Stooooooor kraaaaaam och kämpa på <3

Hälsar ungdomsinformatören Liselott

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Känner mig konstant stressad och har ångest vet typ inte varför det kan ha att göra med all press och prov i skolan och att jag vill se ut på ett visst sätt hur blir jag mindre stressad?
Läs mera

Jag tror ja e deprimerad. Jag hatar folk som slänger runt ordet depression som att det är bara något så där men jag tror jag har hamnat ner i ett hål. Varje kväll gråter jag mig till söms på dagarna s...
Läs mera

Hej fina decibel! Jag har skrivit frågor hit förut och de två senaste svarade Kix på, vill rikta ett jättejättetack till dig, också för att du delat med dig av personliga erfarenheter av att t.ex. vil...
Läs mera

Ångest beskrivs ofta som katastroftankar, alltså att en person konstant oroar sig över vardagliga saker eller att man tror att något hemskt ska hända. Min ångest är (eller kanske snarare känns) nästan...
Läs mera