Vågar aldrig hoppas

25.04.2020
Jag vågar aldrig hoppas på någonting för det känns som om mina önskningar oberoende storlek aldrig uppfylls. Det är inte så att jag skulle önska mig 1 miljon, vingar eller att bli känd. Det är inga orealistiska önskningar. Mera vardagliga som jag försöker jobba för.

Jag hoppades på bra vitsord i ett prov och övade massor, men fick ett dåligt. Jag hoppades på en efterlängtad resa som blev inställd. Jag hoppades på att att det skulle bli bra men mellan mig och min pojkvän, men han lämnade mig trots att jag försökte rädda vårt förhållande. Jag hoppades på att få tacos igår, men det var annan mat trots min önskning. Det känns som om varje gång jag hoppas på något, så blir det inte av. Oberoende vad jag gör. Jag vågar inte hoppas mera.

Nu till hösten ska jag söka in till en utbilndning och jag vill inte alls. Jag kommer nog inte att komma in. Jag orkar inte hoppas mera för det gör så ont varje gång något går fel. Oberoende av om det är en stor eller liten grej. Jag har haft hopp på så många saker så länge men nu skiter allt bara sig.

Jag vill inte bli pessimistisk för mitt motto har alltid varit tro, hopp och kärlek. Men just nu vågar jag inte hoppas alls :( En tjej som inte vågar hoppas mer
luckan

UngInfo svarar

29.04.2020

Hej på dig! Om du hoppades på svar på din fråga så kommer här något i respons på dina tankar. Jag förstår dig och att du känner dig frustrerad och kanske till och med hjälplös då det du hoppas på och önskar inte blir som du tänkt. Många besvikelser gör ju en ledsen och som du skriver vågar man nästan inte hoppas mera sen.

Tyvärr är en stor del av livet och det man måste gå igenom för att växa upp. Just besvikelser, som vill komma ofta faktiskt i perioder då det är mer av dem. Det är tungt. Man märker att saker inte går som man vill. Och det man inte ska göra är att ge upp, utan att trots alla besvikelser kämpa vidare. Man lär sig av dem, de gör en starkare och många gånger märker man att det som upplevs som besvikelser nu, egentigen till och med kan vara bra i det längre loppet.

Då det man önskar och hoppas verkligen händer, lägger man inte lika mycket märke till det, som när det inte händer. Och då man pratar med andra eller ser på olika sorters medier rapporterar andra alltid om de positiva saker som händer dem, vilket ännu mer förvränger den bild vi har av att inte själv uppleva så mycket positiva saker. Men om man försöker riktigt att hitta de små bra sakerna, också riktigt små, som går bra. Till exempel att äta något gott eller prata med en bra kompis och ha roligt och försöker vara tacksam över dom stunderna hjälper det en att hitta de fina sidorna, också då allt annat är jobbigt.

Du ska absolut söka till den utbildningen du vill till, det som är värre än att möta besvikelser är känslan av att man inte ens har försökt. Jag hoppas verkligen du börjar hitta tillbaka till ditt motto, det är värt att hålla i!

Psykolog Helena

Kommentarer

Inga har kommenterat på denna sida ännu

Ställ en egen fråga

Skriv kommentar

OBS! Ställ din fråga vid Våga fråga.

Hur tar man första steget om hjälp? Jag har försökat jätte många gånger men det känns verkligen omöjligt. Jag får aldrig några ord ur mig och jag vågar inte fråga om hjälp heller för jag vet ändå att ...
Läs mera

Hej decibel vi är en stor kompisgrupp där en inte mår så bra och vi vill hjälpa henna men vet inte hir
Läs mera

Hej jag undrar vart jag skall vända mig med mina jobbiga tankar som liknar ätstörning och depression och jag har även självskadebeteende. Finns det någonstans jag kan vända mig utan att mina föräldrar...
Läs mera

Hej!
Jag sku vila fara å prat med nån om ångesten som tynger mej, å har funderat på att fa till psykososiala centret i Jakobstad, men hur tar jag kontakt dit, vill helst int ringa så går de att boka ...
Läs mera