Till först. Det finns en kille som jag gillar väldigt mycket, och så finns det en kille som jag tycker är snygg och snäll och så vidare, men vet inte vad jag känner för honom riktigt.
Jag kanske börjar med killen som är en total confusion för mig. Jag tycker att han är lite på alla tjerer och så vidare, och jag har hört av en vän att han är lite av en player typ som är lite med vilken tjej som helst. Jag gillar honom väldigt mycket och skulle bra kunna tänke mig ett förhållande med honom, men om han håller på med många tjejer så vet jag inte hur säkert det skulle vara. Ännu ed denna kille, vi hade lite flirtande eller så ett tag, men mitt i det hela så svalnade det, och jag blev mer osäker på honom. Jag tror att om jag satsar på honom så kommer jag att bli väldigt sårad och besviken. Ändå tycker jag om honom mycket. Jag har nästan börjat tro på att jag gillar honom bara för att han ser väldigt bra ut, men när jag pratar med honom så känner jag en väldigt fin sida hos honom över lag.
Den andra killen då ja, som jag är tok kär i. Jag lärde känna honom för ungefär ett år sedan. Först och främst det som gör mig osäker på ett förhållande mellan oss är åldersskillnaden på 3 år. I en högre ålder så är detta ju inte ett problem, men än så länge så ser jag det som ett problem. Han är ju trots allt yngre än mig. Jag har märkt att det är han som person som har gjort att jag har fallit för honom. Han är en sjukt härlig kille, och jag gillar att umgås med honom. Han får mig att skratta och känna mig glad, och jag blir orolig för honom om det händer honom något. Det är mest åldersskillnaden här som är problemet.
Ångest då. Jo det är så att jag kysste en kille på fest, och jag känner ångest, för att det är ju inte det jag vill egentligen. Jag är ju kär i den ena å samma kille som jag har varit nu ett bra tag. Det är ju han som jag vill kyssa. Jag känner sådan skam och orkar inte med mig själv mera. Jag är heller inte party typen och tycker inte om att storfesta, men nu sitter jag här i skam och o förlåtelse och orkar inte mer. Vad ska jag ta mig till för att släppa det och gå vidare, och kanske fånga drömkillen min.
Gillar heller inte när min mamma frågar ut mig om killar. Det är bara obekvämt och pinsamt. Jag vill hålla det för mig själv och vill inte att hon skall bry sig i vem jag tycker om, eller vem jag pratade med på festen. Nej fyy usch, varje tonårstjejs värsta mardröm. Ingen, eller åtminstone jag vill inte diskutera mitt kärleksliv med mamma och pappa, som inte heller existerar. Har ingen man i mitt liv, och klarar mig bra utan ännu en stund tills jag vet vad jag skall göra med han som betyder allt, och den lilla killen som stöter på varje flicka som visar lite intresse för honom.
Tack och förlåt i förväg, men jag behövde bara skriva av mig min ångest och kyssfeber och ucsh ja nej vad jag skäms! Hon där
"Storerbror" André svarar
Hej där!
Vi ska börja där du slutar. Ibland slår tankarna och känslorna knut på oss och därför är det smart att prata eller skriva av sig. Det är därför vi finns här. Då man inte längre kommer framåt kanske någon annan kan komma med lösningen. Om inte annat brukar man själv bli klokare bara man får skriva av sig lite och lätta på det värsta trycket.
Gällande kyssen på festen tror jag att du förstorar upp saken för dig själv. Många unga gör ofta ”misstaget” du också har gjort, och jag tror inte att någon annan än du själv har reflekterat över det som hände desto mera. För om jag förstår situationen rätt har du inte något påbörjat förhållande med någon av killarna du berättar om. Då anser jag heller inte att du gör något ont mot någon av dem. Skulle du däremot ha dejtat någon av dem kanske det skulle ha varit på gränsen. Det som hände på festen kan t.o.m. vara till nytta för dig. Nu vet du ju med all säkerhet att du inte är personen som gillar betydelselösa festhångel, utan den som hellre satsar på ett seriöst förhållande. Nu har du testat det och kan bocka av det. :)
Angående killarna kan vi börja med den äldre(?), han som verkar vara en player. Du säger själv att du tycker att han är snygg och att ni tidigare har flirtat med varandra, men att det har avtagit nu. Du måste fråga dig vad det beror på. Är det så att han inte har det du kräver av en kille, förutom det att du tycker att han är snygg och trevlig? Åtminstone får jag den känslan. Du säger också att du har sett en annan sida än hans player-sida. Jag tror att den här killen kan vara hur härlig som helst, MEN är du kär i honom eller är han bara lite charmig i dina ögon?
Du skriver nämligen att du är tokkär i den lite yngre killen och att du har fallit för hela hans personlighet. Jag förstår att du hänger upp dig på åldern, men då det handlar om känslor måste man ibland stoppa tankarna. Är det inte ett kvitto på att han kanske är mognare än sina jämnåriga om du har fallit för hans personlighet? Det är klart att åldersskillnad har betydelse. Han har säkert inte upplevt alla stadier du har hunnit uppleva i ditt liv, men det behöver nödvändigtvis inte vara något hinder för er. Ni är ju båda medvetna om situationen. Om ni två verkligen känner starkt för varandra och mår som bäst i varandras sällskap ser inte jag några hinder för att ni ska kunna ha ett förhållande trots åldersskillnaden. Ställer man dessa två killar mot varandra känns det som om du vill ha den yngre, men att pressen utifrån säger att du ska ta den andra. Jag skulle följa mina egna känslor i det här fallet!
Hoppas svaret var till någon hjälp!
Allt gott!
"Storebror" André
Kommentarer
Inga har kommenterat på denna sida ännu
Skriv kommentar