Är min dotter transsexuell?

Hej!

Jag har skickat din fråga till Nadja, som är vår "expert" på könsidentitet, sexuella minoriteter osv. Svar kommer säkert så fort hon bara hinner! Och ja, det är helt okej att även föräldrar ställer frågor till våra experter - allt som hjälper de unga är bara på plus! :)

Hälsar ungdomsinformatören Liselott


Hej!

Tack för ditt mail! Vad glad jag blir då jag hör att du försöker bearbeta detta på ett så fint och öppet sätt och vill göra ditt bästa för att ditt barn ska må bra! Det betyder otroligt mycket att du finns där och försöker vara öppen för dialog! Alla förmår inte det, men det är en oerhört viktig egenskap! Det ni går igenom nu är en enorm livsförändring, det kommer att krävas mycket av alla inblandade och hela familjen behöver få stöd för att kunna bearbeta allt och komma vidare. Du ska inte fundera på om du är orsaken till den eventuella transsexualismen, forskningen om varför en del blir transsexuella är inte fastställd och det är helt enkelt inget vi kan rå för och således onödigt att ödsla värdefull energi att fundera eller skämmas över. Nu är det viktigare att se framåt, på vad som kan göras för att alla kan må så bra som möjligt.

Eftersom din dotter redan berättat för skolkuratorn om sina upplevelser av att vara pojke för flera år sen, är det högst sannolikt att det är frågan om transsexualism. Allt annat som du berättar tyder även på det kan vara så. Jag hoppas att det inte är för svårt för dig ifall jag använder ordet han framöver i mitt svar? Det är högst troligen det han själv önskar att vi använder då vi pratar om honom och det är ett mycket viktigt sätt att uttrycka bekräftelse på.

Fast jag antar att han är transsexuell, är bara han själv som kan berätta vad hans egentliga identitet är. Det kan hända att känslan av att vara pojke har varit självklar för honom under hela uppväxten, vilket det låter som av din text. För andra tar det istället åratal att fundera ut vilken identitet som passar och vilka begrepp man vill använda om sig själv, och det ska få ta den tid det behövs. För många unga skapar det stor ångest att behöva inleda ett samtal om svåra saker med sina föräldrar och de berättar inget i rädsla för att inte bli tagen på allvar eller inte bli respekterade, vilket för dem är oerhört viktigt. En del hoppas innerligt att föräldern är den som bryter tystnaden och tar det första steget. Du sa att ni inte pratat så mycket om detta, eventuellt kunde det göra tröskeln lägre för honom om du var den som inledde samtalet, även om det inte är speciellt mycket lättare för en vuxen heller. De flesta har behov av att få prata, troligen är det även så i hans fall. För en del är det helt enkelt bara lättare att få prata med utomstående.

Jag misstänker även som du befarar, att ni inte kommer att få det stöd ni behöver från HVC. Inte heller vanliga psykologer har automatiskt den utbildning som behövs i detta fall, men de kan självklart vara till stöd i alla fall, men jag skulle nog inte rekommendera en psykolog som inte jobbar med transpersoner till att börja med, om ni båda inte har ett stort behov av det just nu. Ifall de inte jobbar på det sätt en ung transsexuell behöver, kan det göra mera skada än nytta. I Helsingfors finns en stödorganisation för transpersoner, med psykolog specialiserad just för detta ändamål, socialarbetare och andra stödpersoner. De fungerar för barn, unga, vuxna och familjer. De heter Transtukipiste (Transstödscentralen) och är en del av den större organisationen Seta rf- Sexuellt likaberättigade. Tyvärr erbjuder de nästan enbart sina tjänster på finska, men det finns svenskspråkiga som kan hjälpa till i en del situationer. I Vasa finns ingen egentlig organisation att vända sig till, men i enklare fall har Setas medlemsföreningar t.ex. Vasa Seta eller Regnbågsankan där jag själv arbetar ideellt, erbjudit lite stöd. Andra transpersoner som gått igenom samma saker har ibland kunnat hjälpa till. Andra familjer har lämnats helt åt sitt öde. Det jag föreslår nu är att vi kan hålla personlig kontakt via mail och vi kan även träffas och prata om du så önskar eftersom jag inte vet någon annan i Österbotten som kan hjälpa till så här i början. Jag har mycket kontakter så vi kan komma vidare. Decibel har vanligen en policy om att inte erbjuda personlig kontakt utanför portalen, men jag tror att de kunde göra ett undantag nu eftersom den allmänna hälsovården eventuellt inte kommer att kunna erbjuda er den hjälp som behövs. Fråga efter min emailadress på decibel@korsholm.fi. Allt vi diskuterar kommer jag att fortsätta behandla konfidentiellt. Ifall du skulle vilja läsa mera om transpersoner nu genast finns olika länkar här under till att börja med, ifall du redan inte har hunnit skaffa dig massor med info. Hör av dig så kan vi börja så här.

Mvh Nadja, hälsovårdare


Länkar:

Transtukipiste: www.transtukipiste.fi (på finska)

Broschyr om transpersoner: http://www.rfsl.se/public/rfsl_om_transpersoner.pdf

Transforum i Sverige: http://www.transformering.se/vad_%C3%A4r_trans

Sverige och Finland har lite olika benämningar, lagar och vårdprocesser för transpersoner, men i stort sett är de rätt lika, men det är bra att känna till då man läser.


PS från ungdomsinformatören: japp, vi gör ett undantag för er, för vi önskar allt stöd, hjälp och förståelse till dig och ditt barn! Mejla oss, så får du Nadjas adress! Hälsar ungdomsinformatören Liselott