En vän gick bort i cancer

Hej!

Vad tråkigt att höra att du varit med om en så stor och tung sak. Det är ju nu då väldigt färskt ännu och kan inte på något sätt vara färdigt bearbetat för dig. När det händer svåra, plötsliga och obehagliga saker försöker man hantera det på olika sät och förstå det. Det är absolut normalt att reagera med olika sorters rädslor, bland annat precis sådana som du skriver om att bli rädd för att det ska hända en själv. Speciellt sjukdomar har en tendens att skrämma upp en och ge en känsla av obehag och irrationella känslor kring att man själv och andra nära skulle drabbas eller ha det. Också i sådana fall man vet att det högst antagligen inte är så. Om tankarna stör dig hemskt mycket är det bästa du kan göra att fortsätta prata om dem, också fast det just då känns att det bara hjälper tillfälligt är det i längden det bästa sättet att gå igenom dem. Tankarna kommer säkert ännu att sitta kvar en tid till, men sakta avta om du håller dig öppen för dem och pratar om dem med andra som kan ge stöd och tröst. Sköt om dig och dina nära!

Psykolog Helena